- Project Runeberg -  Dagny / 1887 /
163

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

berättelse derom för sig sjelfva: det här är, hvad jag känner, och det
här, hvad jag tänker».

Då man hör den unge gossen gifva sig ut på sina ströftåg,
utläggningar af sorgen, af egoismen och kärleken, undersökningar af
blygheten, vänskapen och fåfängan — abstrakta definitioner,
psykologiska resonnemanger —, och man läser, hur han förklarar, att han
älskar »dessa ögonblick, då man gradvis stigande högre och högre i
tankens sfer plötsligt känner hela dess gränslösa omfång och inser
omöjligheten af att gå vidare», — då träda de fram, dessa hjeltar,
dessa Rudin-typer; då först begriper man, huru väl de blifvit afbildade!

* 3:

£

I förening med denna skarpblick, denna omutliga psykologi,
eger den unge Tolstoy de besynnerligaste hugskott. Bokens andra
del, »adolescence», har ett kapitel, der man erhåller en inblick i hans
tankar och grubblerier. »Ett helt års, berättar han, förde jag ett
tillbakadraget, inåtvändt lif, hvarunder de allvarligaste frågor, såsom
t. ex. frågan 0111 menniskans bestämmelse, om det tillkommande
lifvet och själens odödlighet, redan sysselsatte mig, och mitt barnsliga
förstånd med oerfarhetens hela ifver försökte sig på uppgifter, som
höra till de högsta menniskoanden kan uppställa, men hvilka det ej
är honom förunnadt att lösa».

Ynglingen tänker utreda dessa väldiga problem. Han uppsöker
deras lösning och han grubblar utan att stanna. Hvad är lifvet, hvad
är döden? Hvad är lyckan, hvarpå beror den? Sådana äro de frågor,
hvilka sysselsätta hans hjärna, och med styrkan af sin reflexion går
han så långt upp sora möjligt. »En gång», berättar han, »kom jag
sålunda på den idén, att lyckan ej beror på de yttre omständighetenia,
utan på vårt förhållande till dem; att en menniska, som vant sig att
bära lidanden, egentligen icke kan vara olycklig, och för att vänja
mig vid vedermödor kunde jag, hur ondt det än gjorde, stå i hela
fem minuter med två tunga latinska lexikon på rak arm, eller piska
mig med ett rep på den nakna ryggen, tills ögonen tårades af smärta».
En annan gång erinrar ban sig dödens ständiga närhet, och att
menniskan för den skull måste se lyckan i njutningen. Tre dagar å
rad lägger han skolböckerna å sido, undviker lektionerna, läser romaner
och äter pepparkakor!

Stundom kan han fördjupa sig i en serie af funderingar. När
han ritar några figurer på svarta taflan med ett kritstycke, undrar han,
hvarför ögat finner behag i symetri, hvad symetri egentligen är, hvad
den beror på o. d., och han fortsätter sin tankegång, i det han
öfverför den på lifvet. »Är det kanske symetri öfverallt i lifvet?
Tvärtom — här är lifvet, sade jag och tecknade en oval figur.
Efter lifvet går själen öfver i evigheten, och sä drog jag ett streck
från den ena sidan af figuren upp till kanten af taflan. Hvarför går
det icke ett dylikt streck frän den andra sidan? Det måste ju vara
så: hur skulle det kunna finnas evighet blott på ena sidan? Vi måste
antagligen ha existerat före detta lif, om vi också ha förlorat minnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1887/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free