Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i7i
Sä länge författaren inledningsvis håller sig qvar der, och
för hvarje gång han å nyo tager sin tillflykt dit, talar han väl.
Hans mått af tankekraft, formel skolbildning, kontemplation
och lifserfarenhet synes — kort sagdt — vara alldeles lagom
stort för att skrifva en inledning.
Han borde hafva nöjt sig dermed; således lemnat det
tyngre arbetet åt andra.
Till utredande af tillämpningsfrågor tarfvas något mera
eller åtminstone nägot annat, nämligen: kunskap i särskilda,
bestämda riktningar, samt vaket sinne för konkreta
sammanhangsförhållanden mellan orsaker och följder. Men intetdera
kan någonstädes upptäckas i pastor Færdens frispråkiga bok,
sedan den djerfts skrida till ringaste försök att på det faktiska
använda sina stora grundlinjer. Från första stund författaren
lemnar allmän-sanningarnas verldshaf och sätter sin fot på
landbacken, är han alldeles bortkommen och kommer icke till sig
igen, förr än han å nyo får styra ut öfver det obegränsades
gungande fält. Han tyckes tro, att om man i en diskussion
bara sjelf talar så mycket som möjligt, utan att höra på någon
af de andra, så verkar man öfvertygande. Men det är icke
förhällandet. Man kan möjligen lyckas verka öfvertygande på
den som eldar och städar diskussionssalen och företrädesvis
torde fästa uppmärksamheten vid den talare, hvilken längst
behåller ordet. Men denna blygsamma persons sålunda vunna
öfvertygelse hör - dess värre till det outsägliga slaget.
Någon bestämd, i ord utsägbar öfvertygelse kan ingen fä genom
den, som ej sjelf vet hvad han talar om.
När artikelförfattaren nämner »kristendomen», så vill det i
början till en nästan öfvernaturlig förutsägelseförmåga för att
kunna veta, att han dermed menar: den majoritetsopinion i
lagstiftning och härtilldags gällande norska samhällsvanor, som t. ex.
motarbetat införandet af samskolor för medelklassens barn ;
kallat osedlig och kärlekslös åsigten om hustruns
sjelfskrifna rätt att behålla sin egendom;
afvisat från allmän och enskild uppfostran hvarje
tillnärmelsevis hel kännedom af naturen;
utdömt — till qvinlighetens förmenta skydd — ett
blygsamt lagförslag om barnfaders skyldighet att försörja moder
och barn under närmaste tiden efter nedkomsten, ja
funnit förebilder hos djuren för, att modern är sjelf härtill
den närmaste och den rätta, och att således de hannar, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
