- Project Runeberg -  Dagny / 1887 /
174

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

undrar de löftesrika yttrandena: t. ex. om qvinnan såsom den
enda varelse hvilken kan skapa ett sannskyldigt hem, men
hvartill icke blotta hushållsinsigter äro nog. Lika sä jämförelsen
mellan qvinnans intuition och mannens reflexion.

Att författaren icke vet betydelsen af nutida ord, eller
gränserna för nutida begreppsbestämningar, får man emellertid redan
i denna första artikel några märkliga bevis på.

Sedan han talat om dem, som anse skilnaden mellan man
och qvinna vara blott kroppens, bedyrar han ögonblickligen
detta vara »en nödvändig slutledning från den moderna,
evolu-tionistiska uppfattningen af den faktiskt förefintliga
qvinno-naturen som en blott och bar ’konstprodukt’».

Sistnämda ord har vår raske systematiker hämtat,
synbarligen i andra eller tredje hand och allra sannolikast — efter
hvad man framdeles får se — ur Bebels samtagna bok om
qvinnan, men från ingen ringare förste sagesman än sjelfva
John Stuart Mill. Denne brukar några gånger (se afhandl. The
subjection of women) ordet »konstprodukt» polemiskt om den
i sin utveckling hämmade qvinnan. Mill säger till samhällets
målsmän: I hafven dels hindrat, dels icke uppmuntrat qvinnan
i öfvandet af en del förmågor. I, som tvungit henne att i dessa
särskilda hänseenden stelna till och hålla sig qvar i ett slags
krymplingstillstånd, I egen ej att åberopa hennes »natur:. Om
den veten I ännu föga. Hvad I åstadkommit och behagen
kalla natur, är till stor del en »konstprodukt». Läten henne i
mänga på hvarandra följande mansåldrar fritt och med
tillerkänd aktning för sina sträfvanden öfva äfven hittills hämmade
förmågor. Sedan, kan tiden vara inne att tala om natur.

Ordet konstprodukt brukades alltså af John Stuart Mill
-alldeles som af vanliga menniskor — i motsats mot ordet natur
och tillika i rentaf motsatt sammanhang mot det, hvari pastor
Færden tager sig friheten anföra det.

Humoristiskt beaktansvärd är dennes omedelbart derefter
gifna definition pä en konstprodukt: »något beständigt flytande,
som alltjämt ändrar och formar sig i öfverensstämmelse ined
förändringarna i kultur- och naturförhållanden».

Man måste känna en ostörbar tillfredsställelse redan af
sjelfva ljudfallen i sina egna ord för att kunna komma sig
för att sammansätta en så munter paradox och dervid hela
tiden se alldeles allvarsam ut, ja verkligen vara allvarsam.
Men sådant komiskt allvar lyckas lätt för dem, hvilka hylla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1887/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free