Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
ur kampen mot det som är syndens följder. Och derför bör
den efter min tanke också vara med i qvinnosaken.»
Sedan talaren nämt prostitutionen såsom en tydligen
qvarstående form af månggifte, framhåller han några andra af de
allmänt bekanta exemplen på olikställighet inför lag och opinion.
Han påpekar, att man och qvinna ej innehafva lika ställning, så
länge den gifta hustrun är borgerligt omyndig, så länge hon har
blott en rådgifvares stämma beträffande sina egna barn m. m.
Han inskärper, att man och qvinna ej äro likastälda, om när de
tillsammans fallit i en synd, för hvilken han ofta bär hufvudsakliga
skulden, hon för denna synd får bära hela skammen och skadan.
Man och qvinna stå ej lika, så länge lion ej har samma tillträde
som han till allt hvad hon duger till och får lika stor lön för
det arbete hon fullgör lika bra som han. Hon har icke lika rätt
med honom, när ej hennes stämma kan göra sig gällande i alla
samhällsärenden lika som hans.
Det är Pauli ord, »här är icke man eller qvinna;, som ban
gentemot allt detta kan åberopa, eller rättare den heliga skrift
som ett helt; »ehuru», säger han, »jag alls icke vill hafva den
brukad till lagbok och min syn för qvinnans rätta ställning ej
ytterst beror pä skriften».
Till sist upptager han de ställen hos Paulus, dem man oftast
användt mot qvinnans talmän.
Vidkommande uttrycket, »qvinnan tige i församlingen», fäster
han uppmärksamhet dels vid det allmänt kända sakförhållandet,
att man redan inom statslifvet — och till dettas förmån — flera
gånger frångått hvarje slags trång uppfattning af uttrycket. Man
har t. ex. gång efter annan haft regerande drottningar, och särdeles
dugliga sådana. Dels affärdas predikofrågan så: »Vi må väl kunna
vara ense om, att der ett godt ord skall sägas, der det är af
behofvet påkalladt, är det bättre att en qvinna säger det, än att
det alls icke blir sagdt, och att när det blir väl sagdt af henne,
är det bättre, än om det i stället skulle sägas illa af en man.»
Yttrandet, »mannen är qvinnans hufvud, likasom Kristus är
församlingens hufvud», säger sig Hostrup aldrig fått någon
tillfredsställande förklaring på. Men när Paulus använder det till
skäl för, att qvinnan ej skall bedja med obetäckt hufvud eller
bruka kortklippt hår, samt tillägger, att så bjuder bruket i hans
församlingar och äfven inom moderförsamlingarna i Jerusalem; så
är tydligt nog åtminstone tillämpningen något endast gällande
for en särskild tid eller ett särskildt mindre samfund på den tiden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
