Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
utfall, för hvilka hon började bli föremål, men med sin vanliga
ihärdighet höll hon fast vid sina åsigter och kämpade för dem med
oförminskad energi. Tystnad och glömska behöfde hon icke längre
frukta; hon var ute på den öppna arenan, och allt det beröm och
klander, som lika frikostigt östes öfver henne, eggade blott ti]l vidare
ansträngningar. Sidney Smith kunde derför med skäl vid denna tid
säga om henne: »She has gont through suck a season as ho girl
befor e iiver knew, and she has kept her own mind, her own männers, and
her own voice. She’s safe->.
Med fllustrations of political economy hade hon vunnit rykte,
frihet att röra sig och penningar. Hennes vetgirighet dref henne
vidare, och hon begaf sig nu till Amerika, för att på ort och ställe
studera dess sociala förhållanden. Det var under striden för och
emot slafveriet. Harriet Martineau, med sin utpräglade frihetskärlek,
kunde icke annat än ställa sig på abolitionisternas sida. hvarigenom
hon gjorde slafveriets förfäktare till sina hätskaste fiender. Hennes
resa blef ganska stormig. Vänner och fiender voro lika ifriga att ge
luft åt sina känslor. Å ena sidan var hon föremål för den lifligaste
beundran, å den andra för det oförsonligaste hat. Så måste hon
t. ex. en gång inställa en resa till Ohio, derför att man utan vidare
ämnade hänga henne på kajen i Louisville, i fall hon vågade sig dit.
I juni 1836 begaf hon sig åter till England.
När hon steg ombord på fartyget, fick hon veta att en okänd
vän på förhand betalt hennes öfverfart. Och knapt hade hon satt
sin fot på engelsk jord, förr än herrar förläggare skyndade att
öfver-bjuda hvarandra i anbud på det arbete hon ämnade utgifva om
Amerika. Det var icke längre fråga för henne att söka, utan endast
att välja.
Boken skrefs på sex månader, i tre delar, och honoraret uppgick
till den ansenliga summan af 900 pd. st. Society of America är icke
någon resebeskrifning, utan i stället en utredning af Förenta staternas
sociala förhållanden, och den väckte i följd af sina djärfva uttalanden
en stark opposition Hon drog i fäjd mot slafveriet, mot qvinnans
uteslutande från det politiska lifvet, mot trälandet under opinionen;
hon uppvisade allt det onda som härflyter af rikedomens hopande på
fa händer, hon yrkade på frigörelse af qvinnans rätt till arbete och
förvärf, anföll fideikommiss-principen m. fl. ämnen, som voro likaså
brännbara i England som slaffrågan i Amerika.
»Jag har aldrig», förklarade hon, ångrat det mod hvarmed jag
yttrade dessa åsigter. Jag erfor en lättnad af att hafva talat ut hvad
jag så länge haft på hjärtat, att jag icke velat utbyta denna
upplyftande känsla mot vare sig rykte eller rikedom. Den som pröfvat
ytterligheterna som jag, först af svårigheter och obemärkthet, sedan
af inflytande och framgång, kan försäkra, att det icke fins någonting
som är värclt att nian för dess skull offrar sin frihet att tänka och tala.
Hennes förläggare uppmanade henne att skrifva en skildring af
själfva resan, från hvilken hon borde ha samlat ett rikt material.
Hon fullbordade detta mannuskript i december 1837, det ’n"
bringade 600 pd. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
