Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
»Hjärnan har sin andel i hvardagslifvets simplaste uppgifter så
väl som i det politiska och literära lifvets.»
Äfven åkerbruk försökte hon sig på, i det hon skaffade sig mera
jord, så att hon kunde hålla två kor, en hel trupp fjäderfän och
annat dylikt.
År’ 1848 gaf hon ut sin bok Eastern life, past and present, frukten
af hennes österländska resa. Detta arbete uppenbarade tör första
gången det fullkomliga omslag hennes religiösa tänkesätt undergått,
samt att hon icke längre bekände sig till någon som hälst teologisk
uppfattning. Märkvärdigt nog väckte boken ej så stor indignation
som man kunnat vänta, och hennes två efterföljande arbeten,
Household education samt A history of the thirty years peace, omfattande
tiden 1815—1845, höra till hennes framgångsrikaste. Det sistnämda
är hennes mäst betydande verk, och det emottogs med sådan
begärlighet af publiken, att förläggaren anmodade henne att skrifva en
särskild inledning dertill, upptagande ett band för sig.
Om hennes utmärkta arbete »History of the thirty years peace»
(1815—1845) skref den berömda tidskriften Athenæum det vackraste
vitsord, intygande förf:s höga oväld, hennes omutliga sanningskärlek
och värdiga framställningssätt.
»Det fins», tillägger kritikern, »få nu lefvande författare, hvilka
så obetingadt kunde ombetrotts att skrifva sin egen samtids historia
som miss Martineau. Hon har icke sparat någon möda för att
utforska sanningen och icke tillåtit någon människofruktan hindra henne
från att uttala den».
Ungefär samtidigt skref hon sina första artiklar för den af
Charles Dickens utgifna Household ivords, och dermed kan hon sägas ha
inträdt i ett nytt skede af sin verksamhet, ty dessa artiklar voro den
egentliga begynnelsen till hennes omfattande arbete i tidningspressens
tjenst. Med sin snabba uppfattning, sitt skarpa, nyktra förstånd, sin
förmåga att på rak arm och utan en ändring nedskrifva sina tankar,
med sina vidsträckta kunskaper i politik, sociala vetenskaper och historia,
tycktes hon liksom skapad för publicistens kall. Dock gjorde en
otrolig arbetsförmåga henne det möjligt att samtidigt tillika utgifva
arbeten i bokform.
År 1851 utgaf hon i förening med mr H. G. Atkinson en
samling bref, växlade mellan dem Ön the laws of mans nature and
development», ett mindre lyckligt företag, hvartill hon troligen låtit
leda sig mera af personliga sympatier än »af sitt annars så säkra
omdöme. Boken väckte genom sin materialistiska verldsåskådning en
storm af ovilja. För Harriet Martineau kom denna icke oväntad, men
hon säger i företalet till detta arbete: »det är en oafvislig social
pligt att åt andra meddela hvad vi tro och hvad vi mena oss hafva
lärt; och bland de få ting, om hvilka vi kunna uttala vår visshet, är
skyldigheten för sanningssökare att åt andra skänka hvad de själfva
genom sina forskningar erhållit». — Dessa ord äro den
grunduppfattning pä hvilken hela hennes lifsgerning hvilar. Hvad hon själf betraktade
som sanning, var hon alltid redo att kämpa tör, äfven om hon
härigenom skulle komma att göra front emot hela sitt förra åskådningssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
