Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Excelsior. Kalender för 1887, redigerad af Finsk qvinnoförening. Helsingfors,
Edlund.
Denna kalender inledes med ett vackert poem af Zacharias
Topelius, till förherrligande af En trogen tjenarinna. Derefter följer en
god uppsats i ett själfvaldt ämne: Karaktär och karaktärshitdning af
fil. kand. Emma Åström. Vidare finner man en intressant artikel om
Sapho af H—a, ett meddelande från Harper om Högre studiers
inverkan på unga qvinnors helsa samt en skildring af de ryska
läkare-kurserna Jör qvinnor, meddelad af en f. d. elev (»Scha ). Jämte dessa
allvarligare uppsatser, innehåller sExcelsior» några nätta poem samt
flera små prosaskizzer, af hvilka senare några äro allvarligare än äfven
de allvarligaste afhandlingarna. Så Gatsoperskan af Dralta Ferna samt
Fjärilvingar af Aarne, ett ytterst ömtåligt ämne, men behandladt lika
fint som sant.
Axel Hagemann. Under Pvlarkrcdstn. Naturskildring. 1887. A. Caiuinermeyer.
Dessa naturskildringar, eller snarare naturintryck frän lifvet i höga
norden, föra oss till trakter, hvilka ligga innanför kuststräckan och
blott föga beröras af den turistström, som tager sin riktning mot
midnattssolen och dess under. Boken kan anbefallas dels ät oförskräckta
resenärer, hvilka icke sky mödor och farligheter för att bana sig stig
i vildmarken, dels ock till dem, som förstå att uppskatta det
egendomliga naturlif, som här framträder i Fauna och Flora under den korta
sommaren vid polcirkelns gräns.
De mänga färderna »til Fjelds» blifva väl stundom nägot
enformiga, men stilen är i allmänhet enkel och lättläst. Exempelvis må
nämnas skildringen Tjärbränningen (sid. 104), historien om
Kvan-nesset (sid. 78) i berättelsen »Fra Saltdalselven». Likaså torde hvar
•och en som besökt högfjällen och widdeme» deruppe öfver
trädgränsen, instämma med förf., då han vid åsynen af telegrafiinien
känner, att »det er en egen følelse man gribes af, naar man paa fjeldet
pludselig moder telegraflinjen, denne civilisationens hudbringer, mellem
dalene. Vistnok maa man glæde sig over menneskeaandens
hersker-kraft; men paa samme rid faar man en følelse af at den ikke her har
hjemme, og at det næsten er en vanhelligelse her at gribe forstyrrende
ind i naturens frihed og forrykke stemnmgen og tonen i dens
hojtide-lige storhed og oprindelige vildhed. Det samme synes formodentlig
björnen, naar den i utæmmet raseri bider og rusker i stolperne; den
har en folelse af noget fiendtlig i disse underlig susende strenge og
pæle; eller maaske den er mere prosaisk og ska! soge efter honning,
troende at høre surrende humler og bier?»
Särskildt för ungdom, som ämnar göra fotresor omkring
Ranen-och Saltenfjordarne, bör Under Polarkredsen» blifva en välkommen
och lärorik ledsagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
