Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ock ett lian fångar;
hur sig lågan sträcker
högt, mot hvalfvet räcker
han den clock till slut.
Skälfvande som anden
Inför dödens fråga
fladdrar den vid randen,
re’n till hälften skymd.
Lilla klara låga,
aldrig mer dn brinner;
flämtar, dör, försvinner
ut i nattlig rvmd.
Trängre "blir och trängre
än den ljusa ringen.
Längre, längre, längre
smyger skuggan fram;
sträcker svarta vingen
öfver nötta stenar,
når till livalfvets grenar
längs med pelarstam.
Fladdrande i draget
högst i gyllne krona,
vikande för slaget
sista lågan dör;
medan långt, förtona
klockeklangens vågor
som ett sorl af frågor,
som en andekör.
Öfver snön derute
sista strimman slocknar;
nu kring allt sig gjute
nattens frusna ro!
Hvalfvens skymning tjocknar,
nu är kyrkan öde.
Hägne fred de döde,
som derinne bo!
S-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>