Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
godtycke följde maken eller fadern i landsflyktens elände eller
i döden?
Mot kejsar Claudius liade en sammansvärjning ingåtts i
Illyrien år 42 e. Chr. Ledaren af densamma hette
Scriboni-anus, eu af de sammansvurne Caecina Paetus. Den förre
dödades, den senare fördes fängslad till Rom. Hans maka Arria
hönföll att få vara sin man följaktig; en man af hans rang
kunde man icke förmena att hafva en slaf med sig, hon ville
göra slafvens tjenst. Då tillstånd härtill vägrades, gick hon
ombord på en liten farkost och, trotsande det Adriatiska
hafvets faror, följde hon skeppet, efter. Hon ville ej veta af
annat än att dela mannens öde. Hennes måg sökte förmå henne
att skona sig sjelf; "vill du, frågade han, att flin dotter skall
dö med mig, ifall jag måste dö?" Hon svarade: "har hon
lefvat så länge och i sådan enighet med dig som jag med
Paetus, ja." När till sist mannen tvekade att gifva sig
döden heUre än att dödas, tryckte hon dolken i sitt eget bröst
och räckte den derpå åt mannen med orden: "det gör icke
ondt, Paetus."
Den yngre Plinius, som i sina bref berättat detta och •
månget annat drag af qvinlig själshöghet., finner Arria ännu
mera beundransvärd, när på en gång mannen och sonen hade
sjuknat och den senare dött. För att icke mannens lif skulle
riskeras genom en häftig sinnesrörelse, höll hon för honom
sonens död hemlig. Ville smärtan blifva henne öfvermäktig,
smög hon sig undan för att i ensamhet gråta ut. När det
var gjordt, vände hon åter till mannens sjukläger, i anletet
stilla, med torra ögon.
Arrias dotter ville, trogen det föredöme modern gifvit,
vid ett senare tillfälle följa sin man i döden, men lät sig af
hans böner bevekas att lefva för att vara sin dotters stöd.
Och denna dotter, som prisas för älskvärdhet ocli behag, följde
sin make tvänne gånger i landsflykt, och sedan mannen till
sist blifvit afrättad. visade hon för hans minne utan fruktan
en sådan kärlek, att hon till straff beröfvades all sin egendom
och jagades ut i ny landsflykt.
Jag har velat i korthet gifva en öfverblick af de
resultat rörande qvinnans ställning under Roms kejsartid, till hvilka
forskningen kommit. Jag finner det ej nödigt att till denna
framställning af ämnet anknyta några betraktelser, några järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
