Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Antag t. ex. att lärjungen läst i litteraturhistorien
Frihetstidens tidehvarf i Warburgs lärobok, samt motsvarande
tid i Atterboms eller Malmströms kända arbeten samt eü bra
läsebok, om ej de större torfs arbeten finnas att tillgå. Lä’
råren sänder flå till lärjungen t. ex. följande frågor öfver det
lästa: "Från hvilket land hemtade vår vitterhet
hufvudsakligen sina mönster under frihetstiden? I hvad afseende var
den nya smakriktningen af gagn för vår vitterhet’? Hvilka
äro frihetstidens förnämsta didaktiska skaldestycken, idyller,
episka dikter, skådespel? Hvilka äro frihetstidens förnämsta
historieskrifvare, språkforskare? Hvilka författare dogo 1763;
jämför Creutz och Gyllenborg: redogör för Dalins saga om
hästen o. s. v. Dessa frågor besvarar lärjungen med kortare eller
längre svar, allt efter frågans art och sin egen förmåga.
Lägg nu härtill, att lärjungen liar rättighet att fråga, om det
är något hon ej förstår af det hon läst, och att, i stället för
besvarandet af frågor, skrifva någon längre uppsats öfver den
af henne genomgångna kursen. Några perioder af
litteraturhistorien egna sig bättre för dessa längre uppsatser, andra
återigen att. af läraren sönderdelas i frågor. Det ena
förfaringssättet kan ock passa, bättre för den ena lärjungens
begåfning än det andra. Lärjungarnes svar eller uppsatser
rättas utförligt och återsändas. Möjligen kunna lärarens svar
föranleda ytterligare frågor å lärjungens sida.
Den grammatikaliska undervisningen i modersmålet sker
dels genom rättandet af uppsatser, som då vanligen äro af
litteraturhistoriskt innehåll, dels. om lärjungen så önskar, i
en kurs i grammatik. Man får då frågor öfver det lästa,
t. ex. öfver satsläran: "Hvad förstås med eu outbildad sats,
några exempel? 11 va,d är vilkoret för att en sats skall kunna
utbildas med omedelbart objekt? Exempel på en infinitiv som
a) subjekt, b) objekt, c) attribut" o. s. v. Äfven anvisar
läraren ett lämpligt stycke, som af lärjungen skall ord för ord,
satsdel för satsdel och sats för sats analyseras.
I ett främmande språk förekomina naturligen
öfversättningar från och till svenskan, uppsatser m. m.
Det sagda torde vara nog för att visa arbetssättet. Att
lärjungarne med denna metod kunna lära mycket är
otvifvelaktigt. De kunna inhemta nära på lika mycket, som vid en
mundtlig undervisning. Och i ett fall är den skriftliga
undervisningen öfverlägsen. Lärjungen tvingas till sjelfverksamhet;
hon kan ej, för att, begagna, ett vulgärt ord "trattas i sitt
vetande", snart sagdt mot sin vilja, utan hon måste arbeta
Och tänka. Men tyvärr är det andra än oxen i fabeln, som
säga: "Jag hellre tuggar än tänker."
Under de två år hemstudiekurser funnits, har
undervisning meddelats i svenska språket och litteraturen, historia,
franska och engelska, matematik, fysiologi och ritning. Lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
