Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Joseph Roux: Pensées. Paris 1887, 4;me éd.
Anteckningar af Sigrid Leijonhufvud.
Frankrike liar utbildat sig en literaturart, som i andra
länder eger jämförelsevis fä representanter,
"pensée"-litera-turen. Till formen närmast påminnande om
ordspråkslitera-turen, skiljer den sig derifrån genom ett rikare innehåll, i
det den hämtar sitt stoff ej blott ur den dagliga erfarenheten,
utan än mer ur en rik humanistisk bildning. Det
uttrycksfulla, koncisa franska språket lämpade sig tidigt för denna
gren af skriftställeri, som också i dess literaturhistoria är
representerad genom en rad af glänsande namn från Montaigne^
tid till våra dagar — en Pascal, en Labruyère, en
Laroche-foucatdd, en Joubert m. fl. En ny "médailleiir de pensées"
har på sista tiden framträdt i abbé Joseph E-oux, hvars
egendomliga författarskap får sin rätta belysning genom den
kortfattade biografi som Paul Mariéton lemnar i företalet till hans
"pensées".
Joseph Roux föddes 1834 i Tulle af fattiga föräldrar
och bestämdes tidigt till kyrkans tjenst. Latinet blir
hans andra modersmål, "je Faime d’amour", säger han och
tillägger, att hans prosa och hans vers än i dag vimla af
latinismer—"afsigthga? —nej, komna af Guds nåde" (venus
de gråce). Efter väl använda studieår vid seminariet, i Brive,
der han röner mycken uppmuntran, stannar ban dock på en
landtprests obemärkta plats, måhända tül följd af den
kyrkliga styrelsens förkärlek for medelmåttors befordran. Först
skickad tül Yaretz, kommer ban sedan till St. SUvain nära
Tulle, der lian tillbringar tolf år för att slutligen 1876 hamna
i en aflägsen by i Bas Limousin, St. Hilaire le Peyron, der
ban ännu har sin verksamhet.
Från det ban lemnade Brive till 1885, d. v. s. under
tjugufem år, kan man räkna endast två afbrott i hans
enformiga lif. Det första 1870, vid ett halft års vistelse som
informator på ett slott i Normandie, det andra genom ett besök
i Paris vid hundraårsfesten till Petrarcas minne, 1874. Yid
sin första utflygt i verlden hade ban dock olyckan förlora
sex häften af sina "pensées" på bangården i Chartres — en
bitter förlust, som endast delvis kunnat ersättas.
Dagny. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
