Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•222
Qvinnan i de politiska partiernas tjenst.
|^j|jvinnofrågan har hos olika folk upptagits och bearbetats
!§§> på många obka sätt. I Förenta staterna blef
grandsatsen om enahanda medborgerlig rätt för man och qvinna
uppslaget tül bela rörelsen.
I England liar yrkandet på qvinnans politiska rösträtt
gått hand i hand med hermes frigörande i allmänhet.
I den skandinaviska, norden har man börjat rörelsen med
att arbeta på qvinnans höjande i moraliskt, socialt och
intellektuelt hänseende, i det man, åtminstone här i Sverige, tänkt
sig, att hon först måste blifva i någon mon medborgerligt
vaken samt hafva någon vana vid utöfningen af sina sociala
rättigheter, innan man för henne fordrar politisk valrätt.
I trots af dessa principiella olikheter, befinnes det
emellertid, att qvinnorna i Förenta staterna, efter 40 års liflig
agitation, och de engelska qvinnorna efter mer än 20 års
outtröttlig kamp, stå i afseende på politisk valrätt alldeles på
samma punkt som de, hvilka aldrig börjat striden; med
andra ord: resultatet af deras agitationer är i den punkten näst
intill lika med noll. De vid kongresserna i Washington
esomoftast framlagda "billerna" i ämnet, hafva gång på gång
afvisats. Inom de särskilda staterna är förhållandet detsamma.
Endast tvänne territorier, hafva inom sina resp. områden
medgifvit qvinnorna i allo samma medborgerhga rätt som
männen; och i Washingtons territorium har den medgifna
valrätten genom politiska intriger åter beröfvats dem, ehuru
det allmänt erkännes, att de begagnat den på det klokaste
sätt, samt att deras deltagande i allehanda val haft ett godt
inflytande på utgången. Allt livad qvinnorna, för öfrigt
vunnit af 40 års öuttröttliga agitationer, är rätten att deltaga i
de municipala valen inom en enda stat, samt i val af
skolstyrelser inom tolf stater*).
Inom engelska parlamentet synes frågan lika oafgjord
nu, som då Stuart Mill 1867 först väckte den till hf. Ocli
likväl har under denna tid en allmän vakeform genomförts,
hvilken utsträckt valrätten tül hundra tusental af män, hvilka
erbjuda långt mindre garanti mot dess missbruk, än den ka-
*) Se Report of the international council of Women 1888, sid. 167
m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
