Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•244
ute med, ocli är det brådtom deltager äfven hustrun i höräfsning o. s. v.
Häraf följer att tjenstfolket är fullt ut lika mycket aktadt som
husbondefolket, och ingen skilnad göres mellan dem. En bondhustru talade
om för mig såsom något märkvärdigt, att i en församling i
Vestergötland var tjenaren inlet "exmerad" (estimerad), så en piga "fägnades"
aldrig så mycket som en annan, när hon kom bort; och en bonddotter
tjenade aldrig, ulan flyttade Lill staden och blef sömmerska. Och detta
fann hon bögsl ofattligt.
I bela norra Småland emigreras starkt till Amerika: knapt någon
finnes, som ej har anhöriga der. Också svarade en liten pojke i
skolan på tillfrågan hvilket vore det förlofvade landet — "Amerika". I
allmänhet få de utllyttade det bra i det nya landet; kommer någon
hem igen, så trifs han här sällan, utan vill åter ut och blir för hela
lifvet "flygling", som folket kallar sådana (förmodligen stafvadt med g
snarare än k!).
* *
*
Här är folket mycket missnöjdl med sitt skolväsende, och många
gånger ha de gjort upp planer att få det bättre stäldt. Men bonden
kan icke leda, han måste ledas. Nu nyligen hade de gjort upp elt
förslag sins emellan atl skaffa sig fast skola och bygga nytl skolhus
och all få lärarinnan till både folkskolan och småskolan der. Men
hittills har det stadnal vid planen, och lär väl sluta som vanligt med det
undergifna "det tillkommer icke oss". Det är dock godt att se, att de
förstå behofvet, och alt de vilja göra uppoffringar för att få ett bättre
tillstånd. Del klagas ofta öfver att allmogen är misstrogen mot
skolorna, och att man ingen hjelp har af hemmen. Men dertill torde
skolorna i de flesta fall hafva skulden. Ty ser allmogen, att deras barn
verkligen lära något, som de anse vara bevändt med, har man deras
både intresse och tacksamhet. Det påstås, atl de icke inse värdet af
något annat än katekesen och "hibliskan". Det beror väl på hur dan
undervisningen är. En gammal bonde hade tredskals med att ej skicka
sin son till skolan, och på lärarens upprepade maningar svarade han,
att pojken lärde sig ingenting der, och Guds Ord kunde han sjelf lära
honom, och han behöfde honom hemma i arbete. Slutligen anmälde
läraren honom för skolrådet, och der lästes lagen för gubben. Han
blef då spak, och lofvade alt skicka pojken i skolan. Men pä vägen
derifrån gick ban till läraren, högeligen upprörd, och ville bara "be
läraren så gerna" atl pojken sluppe att läsa "roinanera".
"Vi läsa inga romaner", förklarade läraren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:04:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dagny/1888/0310.html
