Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•268
1870 ocli 1884, och under samma tid ultogo ej larre än 2140 män
patent. Men ej behöfde hon med sin fyndighet ocli praktiska blick
blifva så underlägsen, om hennes Uppmärksamhet riktades åt detta håll!
Amerika gaf i detta fall ett godt exempel. Äfven framstäldes, huru
som trädgårdsskötseln och i sammanhang bärmëd konservfabrikationen
borde kunna uppdrifvas af qvinnorna. Läsandet af våra tulltaxor kunde
visa oss, huru många artiklar af olika slag, som införas i vårt land och
af hvilka flere lätt kunde tillverkas af qvinnorna. Småindustrien, rätt.
skött, kunde blifva lor dem en god utkomst. Det föreslogs, atl qvinnor
skulle söka blifva bagare, sockerbagare, tapetserare, dekoratörer,
förgyl-lare, möbelsnickare, urmakare, guldsmeder, gravörer m. m.
För att förmå qvinnorna atl beträda alla dessa arbetsområden
föreslogos flere åtgärder. Betydelsen af stipendier framhölls, då den
fördomen ännu rådde, att inan ej borde kosta så myckel på döttrarnes
som på sönernas uppfostran. Då det gälde nya, opröfvade banor voro
dessutom stipendier af ofantligt slor vigt, enär fä vaga gifva ut
penningar på något osäkert. Qvinnorna måste lära sig begagna
associationen, de bemedlade understödja de obemedlade, endast på så sält
kunna qvinnorna göra sig gällande pä arbetsmarknaden. Qvinnans
löner behöfde ej så nedtryckas, om ej alltid arbetsgifvarne voro män,
som fordrade en oskälig vinst. De i Frankrike högt utvecklade "
école* professionelles" utöfvade där ell slort inflytande pä deri franska
q vinaans dellagande i det industriella arbetet,’ och möjligen kunde
upprättandet af dylika skolor, ordnade efter våra behof, blifva af gagn.
Slutligen framhölls, atl det praktiska arbetet måste blifva mera aktadt
i vårt land. Qvinnorna skola ej komina in på samma afvägar som
männen att endasl de teoretiskt begåfvade bland dem skola utvecklas
och åtnjuta anseende.
Trånga kläder.
Af Eagmi Nielsen.
(Från norska tidskriften Nylænde) Théophile Gautier säger om en
af sina hjeltinnor: Son pied n’est guere pius grand que son soulier,
•jhose rare! car les femmes, en matière de chaussure, ont rendu faux
1’axiome géométrique: Le contenu doit étre moindre que le conlenant *).
Ja, man skulle väl tro, att det som inneslutes borile vara
mindre än det, som innesluter. Och dock finnes det unga. flickor, och till
på köpet sådana som läsa både helsolära och matematik, hvilka icke
*) Hennes fötter äro nästan icke det minsta större än hennes skor
- och det är något sällsynt, fcy hvad fotbeklädnaden angår, hafva
qvinnorna bevisat oriktigheten af den geometriska satsen: Det som inneslutes
måste vara mindre, än det som innesluter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
