Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
början ingaf henne den stora trygghetskänsla, hvilken korn henne att våga
vara sig själf. Han var lika strftft ärlig i sin insigtsfulla kritik,
sora gifmild med sin uppmuntran, och hon kände sig behöfva båda
delarne, men framför allt uppmuntran för att stärka sin, af de många
motgångarne försvagade, själftillit.
Lugnt och fritt fortsatte de att dryfta tidens frågor, arbetets
vilkor, diktens uppgifter och uttrycksmedel. Och såväl arten af detta
samarbete som af det personliga förhållandet mellan Ernst Ahlgren
ocb Axel Lundegård — ett förhållande, som varit för ovanligt att
kunna undgå misstydningar — är lagd i dagen geuom den af
lifsverk-lighet genomträngda dikten Modern. Detaljerna äro omdiktade,
karaktärerna bevarade, ehuru sonens möjligen förlorat på att Ernst
Ahlgren ej bann meddela den alla de sympatiska drag hon ämnat.
Moderns gestalt deremot är vorden den mest, i stort, taget,
bel-stöpta och verklighetstrogna bild framtiden kommer att ega af Ernst
Ahlgren.
Denna starka vexelverkan skulle möjligen med andra naturer
kunnat bli hämmande för bådas frihet, eller skulle kunnat snedvrida
enderas andliga »växt. Men i detta fall tillkom den lyckliga
omständigheten, att bvarderas natur just kräfde hvad den andre hade alt gifva,
och att hvarderas utveckling gick så jämsides med deu andres, att
ingendera behöfde sakta eller påskynda sin gång för den andres skull;
ja, ntt, när hvardera för sig tillryggalagt ett vägstycke, möttes båda
dock senare på samma punkt. Och det var denna sällsynta likhet ocb
gemensamhet i utveckling, denna aldrig svikande erfarenhet af ett
slutligt, belt förstående — trots en och annan konflikt eller
menings-skilnad af den art, som mellan utpräglade individer aldrig kunna undgås
— hvilka närde den känsla af andlig frändskap, som knöt. båda allt
fastare samman, och som fick sitt sköna minnesmärke i Modern ocb
sin framtid, äfven efter döden, i Ernst Ahlgrens literära testamente
till Axel Lundegård. Detta testamente af det dyrbaraste en människa
kan gifva den andra — sina tankar att tolka, sina arbeten att utföra,
sitt lifsverk att fullborda — gafs under ett stort förtroende till
eruot-tagarens vilja och förmåga att värdigt lösa uppgiften.
Mången gång, särskildt mot slutet, uttryckte Ernst Ahlgren sin
glädje öfver att, detla lifsförhållande åtminstone blifvit hvad det borde
vara, gifvit hvad det kunnat gifva; at,t det icke hade inneburit någon
tragisk konflikt, någon olöslig motsägelse; utan att det från början till
slut bibehållit det skaplynne, som bon angaf i sitt första bref, genom
tilltalsordet kamrat — det tilltalsord, som också börjar hennes sista
bref till den vän, hvilken i ett fullt och lugnt förståendes dager delat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
