Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
nämligen sig anvisade en betydligt större roll än förut. Vägeu tilt
kryddöarne var funnen, och under medlet af 1500-talet spörjas tydligen
följderna häraf i Norden. Dessa fordom dyrbara varor hade nu fallit
i värde, och man behöfde ej längre spara på dem såsom förr. Äfven
sockret kom till större användning än förut och började en segerrik
kamp mot den fordom allena herskande honungen. Rätternas antal
tilltog äfven småningom, liksom vin och ölförbrukningen.
I Italien under renässansen framträder den moderna
matlagnings-lconsten och de förfinade bordsederna, men det dröjde länge, innan de
banade sig väg öfver Alperna. Det franska köket var ännu under
Frans I försänkt i Medeltidens barbariska förbistring. En ljusning
inträdde genom den annars icke så ljusa Katarina af Medicis. Hon
skildras såsom "une grande mangeuse, sujette aux indispositions*. Det
var törhända för att få sina favoriträtter, tuppkammar och
jordärt-skocksbottnar, väl anrättade, som hon lät införskrifva några italienska
kockar, hvilka blefvo förebådare för en ny tid. Århundradets fine
satiriker, Montaigne, gisslar likväl desse italienske kockar, hvilka tala
lika allvarligt om såser och stufningar, som doktorer och statsmän om
teologiska och politiska spörsmål. Oset af den italienska renässansens
förfiningar inom det kulinariska området kom naturligtvis ingalunda
till Tyskland och till Sverige. Vasakonungarnes hof, i så mycket
annat verkliga renässanshof, förblefvo i detta fall oberörda. Man endast
ökade kvantiteten, kvaliteten blef oförändrad — eller genom
kryddornas ökande, försämrad.
Att man till och med hos den hnshållsaktige Gustaf Vasa mådde
rätt godt, kan bevisas genom flere exempel. Hans dotter Elisabet fick
omkring 3 stop renskt vin dagligen och förtärde årligen med sina
systrar omkring 368 & socker. Ja, till och med papegojorna måtte haft
det rätt bra, då på deras räkning upptages på ett år 28 & russin och
23 mandlar. Gustaf Vasa delade dock ej sin samtids tro, att
sötsaker var någon så nyttig föda. Tvärtom skrifver han till sin dotter,
sedan hon blef gift och var klen till hälsan: "Så kunna vi väl tänka,
att du inte håller något godt regemente med ätande, men håller ännu
samma sed, som du gjorde, då du var Fröken, och äter allehanda skal,
som är äpplen och frusna nötter, desslikes socker och annat, som
för-derfvar magen."
Dagnys begränsade utrymme tvingar oss dock, att ej längre dröja
vid denna period, utan skynda vidare på vår kulinariska färd!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>