- Project Runeberg -  Dagny / 1889 /
123

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

Dessutom nyttjades i stora kvantiteter oliver, kapris och senap. Så t. ex.
tillagades ärtpuré med kapris och "lök speckad med nejlikor samt en
kryddekvast". Till en hoffest hos Kristina konsumerades 56 lod kanel,
14 lod kardemumma, 4’/j ® ingefära o. s. v.

I Frankrike hade under 1600-talet uppkommit ett mod att
använda vällukter på mat. I Paris brukade man ingnida stekar med
välluktande puder, baka pastejer med ambra och iris och göda
kapu-ner med myskekakor. Antagligen sträckte sig detta bruk äfven hit,
och man finner ofta i hushållsräkningarne upptaget "myskeörter".

För dem som önska närmare käuna sextonhundratalets
anrättningar hänvisar jag till den vid midten af 1600-talet framträdande
kok-boksliteraturen. Den franske kocken bos riksrådet Gustaf Soop, Romble
Sale, utgaf 1647 en kokbok, tillegnad "det höglofliga svenska fruntimret".
Den har anrättningar, som låta ganska möjliga äfven för vår
smak-Detta är mindre fallet med "En liten Kockebook" af 1650 och en på
"godhjärtadt folks begäran" år 1649 skrifven tysk kokbok kallad
"Stock-holmisch Koch-Gespräches Vortrab". Förf. i sistnämnda arbete vill ha
kokkonsten betraktad ur vetenskaplig d. v. s. från en teologisk och
medicinsk synpunkt. Man kan sålunda tro, att det är frågan om en
sextonhundratalets Hagdahl. Undervisningen meddelas af kokerskan
"Märta Hurtig" åt "Magdalena Slarfvig". Märta håller först en troligen
välbehöflig föreläsning om kökens inredning och om snygghetens nytta.
Derefter omtalas, hvilka egenskaper böra fiunas hos en god kokerska.
Hon bör naturligen vara kvinnan i sin fullkomlighet. Det anmärkes, att
hon bör kunna läsa och skrifva för att uppteckna sina erfarenheter.
Magdalena beklagar sig öfver att hon aldrig lärt detta, då hennes mor
ansett det vara dumt, att en flicka lär sig skrifva, ty då^blir hon så
lätt frestad att skrifva kärleksbref åt unga gesäller. Märta skrattar och
säger, att då skall man ej häller använda knifvar, ty med dem kan
man mörda. Derefter förekommer en mängd kulinariska anrättningar,
blandade med hygieniska råd. Märta utvecklar en viss lärdom,
använder latinska ord och bevisar understundom genom Mose böcker. Ibland
berättar hon uppbyggliga historier såsom t. ex. om ett fattigt folk.
som hos ett fint härskap ätit korf med russin och derefter gaf sina
svin, innan de slagtades, ett fat med russin, m. fl. i samma genre.
Den för tidsförhållandena karakteristiska boken, ur hvilken endast
utrymmet hindrar oss att lemna Øere utdrag, slutar med angifvande af
åtskilliga matsedlar.

Men låtom oss återgå till våra bordsgäster! De sutto och läto
sig anrättningarne väl smaka. Pagerna bjödo ikring vinerna, tagna
från de stora iskylarne inne i salen, hofmästaren eller "trenchie-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1889/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free