Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
öro utsatta ej blott för de frestelser till naturalism, som en mogen, i
vissa fall öfvermogen civilisation alltid frammanar, utan också för det
materialiserande inflytande, som vår tids trägna ocb framgångsrika
naturvetenskapliga forskningar medföra. Det oaflåtliga arbetet med
afslöjandet af naturlagarna, med underkufvandet af naturkrafterna, med
förbättringar af vilkoren för människans fysiska tillvaro; alla dessa
sträfvanden hafva dragit uppmärksamheten och intresset från de
andliga spörsmålen. Den naturliga följden häraf har ej uteblifvit:
bortseende från, ringaktning, ja förakt för, stundom förnekelse af den
öfversinliga världen, eller hvad man med ett modernt uttryck kallar
9agnosticismDessa förluster på det högre lifvets område hafva
varit de offer, som utgifvits för naturvetenskapens segrar.
Men ostraffadt offras ej höga sanningar. Vår civilisation
stoltse-rar med sina upptäckter och uppfinningar, med sina förbättringar och
sin fördomsfrihet, och hennes stolthet är så till vida berättigad. — —
Men förbländad af sina framsteg, ser bon ej de svaga sidorna. Hon
yfves öfver sina segrar inom materiens värld, men blir ej varse sina
nederlag inom andens, och att hon, rik på världsligt vetande är arm
på andligt lif, att hon oaktadt förbättrade fysiska lifsvilkor, dock är
sjuk intill hjärteroten. Omgifven af allt, hvarmed konst och förfining
rikedom och industri försköna lifvet, gripes kulurmänniskan af lifsleda;
ty hon har förlorat den helsobringande känslan af att hennes lif är:
"af det stora, det drömmande bela en del,
Som förnimmer att skapelsen drömmer om Gud."
Beröfvad tron på en högre tillvaro och de idéela magterna, söker
hon förintelsen. Penningefursten, för hvilken alla de njutningar stå
till buds, som kunna köpas för guld, ändar sitt lif med ett
revolverskott; — snillet, som mottager hyllning af beundrande och tacksamma
landsmän, kan ej uthärda en tillvaro utan odödlighetshopp; — ung
domen, omstrålad af lifsvårehs solljus och med framtidsperspektivet
för ögonen, vänder sig hopplös och lifstrött bort och slutar sitt knappt
började lefnadslopp under järnvägslokomotivet. Och då sorgens,
sjukdomens och nödens tider komma, finnes ingen kraft att fördraga, att
uthärda pröfningarne, ty de röster som:
"hviska att stridens och smärtans mystér
Är fullkomningens vilkor och själarnes rätt",
höres ej af den vid sinnesvärlden bundna anden.
Lifsledan griper ej blott honom, som i njutningar och nöjeu på
världens marknadstorg spelat bort helsa, välstånd och likars aktning,
och som för att slippa tömma lifsbägarens dragg, gör slut på lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
