Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
auktoritetstro; — om ett hopp ej blott på Gud ocb odödlighet utan
ock på personlig helgelse, utan hvilken ingen kan se Gud. Den gamla
tron, renad från dess slagg! På sofringens produkt kunna lämpas
skaldens ord:
"Och ny är himlen ocb ny är jorden
Och ny är himlens och jordens son."
Per Trygg.
Också en visa.
Så brådtom de hade, fågelmammorna inne i skogen, just.
vid utliuggningen, der det nästan fans ett bo i hvart träd.
Dolda bland lofven, inne i stammens fördjupningar, nere vid
marken, under buskar, emellan de stora stenarnes skrefvor,
öfverallt funnos der små bekväma nästen; och öfverallt hade man
brådtom. Ungarne började blifva så besvärliga, rigtigt
öfverdådiga små sällar. De nöjde sig icke längre med att sträcka
halsarne utom boets kant, de skulle balancera på den med sina
stapplande små ben och vippa med de korta vingarne, ja,
de började småkackla; det var inte nog med det förra "pip",
"pip", det var som om pulsarne börjat slå och som om
längtan gripit dem att sjunga och att flyga!
"Ack, de ungarne så ifriga de äro", suckade mammorna
— men nu skulle de lägga sig, det hjelpte inte att säga emot,
att påstå att de väl kunde hålla sig uppe till far kom hem
med födan. Nej, — bolstrarne reddes med de små näbbarne
— i säng skulle, de.
Men tyst, hvad var det V Så underligt — här borta i
skogens allra djupaste enslighet. — Hit kommer ju aldrig
någon.
Det prasslar lätt på marken, solens sneda strålar falla på
någonting ljust midt i det dunkla gröna, det mossigt bruna.
Det är ingenting annat än en enkel blå klädning och en hvit
halmhatt, men hvad hundra, små fågelhalsar sträckas fram nyfikna
och förvånade.
Hon kom glad och ung som våren, en smula Hämtande
efter den hastiga gången, hvilken han, som gick bredvid henne>
haft svårt att följa, han som icke var hälften så vacker eller
hälften så lätt och som dessutom haft det bestyret att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
