Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’213
Sanning; och den var hvit och utan fläck, ty de andra
kläderna hade öfvertäckt den.
Han sade: "Tag denna förnuftets staf och håll deu fast.
Om den glider ur din hand är du förlorad. Känn dig för,
och der stafven finner botten, sätt der din fot."
"Jag är beredd; låt mig gå."
"Nej, stanna! hvad är det, du bär i barmen?"
Hon teg?
Han sade: "Öppna ocb låt mig se."
Hon öppnade och vid hennes bröst låg en liten varelse,
som der sökte näring. Han tryckte sitt ljuslockiga hufvud
och sina knän emot henne, och hans händer grepo fäst i
hennes bröst.
Han sade: "Hvems är han och hvad gör han här?"
Kvinnan svarade: "Se hans små vingar!
Han sade: "Lägg honom ifrån dig."
Men hon tvekade. "Jag kan bära honom så här, —
med den ena armen och med den andra kan jag bana mig
väg genom vattnet."
Han sade: "Lägg honom på marken. När du kommer
ned i vattnet, så glömmer du din väg och tänker blott på
honom." Och han tillade: "Lägg honom ned, han kommer
icke att dö. När ban finner att du öfvergifver honom, skall
han slå ut sina vingar och flyga. Han skall vara i frihetens
land före dig. Kärlekens händer skola utsträckas dem till
mötes, som uppnå frihetens land. Då skall ban vara en man,
icke ett barn. Vid ditt bröst kan han icke fostras; släpp
honom att ban må växa sig stor."
Hon lösgjorde honom från barmen, oclx han bet henne
så att blodet rann: men hon lade ned honom på marken,
höljde sitt sår och strök smekande öfver hans vingar. Jag
såg håret vid hennes tinningar blifva hvitt som snö, och med
ens hade hon från ung blifvit, gammal.
Ocli hon stod långt borta vid flodstranden och sade:
"Hvarför skall jag söka detta fjärran land, som ingen ännu
har hunnit. Jag är ju allena, aclc ! så allena /"
Men den gamle vise sade till henne: "Var tyst! hvad
hör du?"
Hon lyssnade ifrigt och svarade: "Jag hör ljudet af
många fötter, tusen sinom tusen och åter tusen gånger tusen,
och de nalkas hitåt."
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
