Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’249
torium än hvad som kom dera till del denna morgon i S:t Sulpice
skolsal.
Äfven djurshjdsjràgan hade sina ifriga förespråkerskor bland
de kvinliga talarne. En del uppträdde äfven med stor hätskhet mot
vivisektionen, andra ansågo, att den med vissa inskränkningar måste
tolereras. En del gingo i sitt djurskydd ända till vegeterianism,
hvilken åsigt med värme förfäktades af ett par damer, hvilka spådde en
ny tid för människoslägtet, när inga költätare längre funnos. Då
skulle det blifva så utmärkt på denna vår jord, att den eviga fredens
vänner kanske då kunde hafva hopp att genomföra sitt program. Nu
föreföllo deras fredliga deklamationer mycket platoniska, särskildt när
man såg den skarpa motsättningen mellan det franska och tyska
elementet och såg polskorna sorgfälligt undvika ryskorna, för att endast
uämna de mest tydliga exempel på denna nationaliteternas djupt
rotade antagonism. Och de fleste af dessa fredsvänner erkände också
verkligen, att de endast arbetade för en aflägseu framtid. Men kon
kan dö, under det att gräset växer.
Mera praktiska voro de*talarinnor, som redogjorde för af
kvinnor ordnad filantropisk verksamhet. Särskildt under den andra
kongressen förekommo en mängd tal, behandlande olika föreningar för att
hjälpa och understödja fattiga, sjuka eller andra af samhället åsidosatta
varelser. Man skulle till och med kunna anmärka, att man af dessa
redogörelser fick mera än hvad man kunde tåla vid. Det var, såsom
en af fransyskorna uttryckte sig, "ett deklinerande af oeuvres de
cba-rité", så att äfven de mest nitiske kongressledamöterna till slut kände
sig slöa inför all denna filantropiska energi. Intresset hölls vaket
endast när dessa redogörelser lemnades i den mest tilltalande,
koncentrerade form. Ofta utdelades särskildt tryckta uppsatser, hvilket var
en lättnad för den tröttkörda uppmärksamheten.
Bland alla dessa filantropiska föredrag vill jag endast nämna M:e
de Verneuils redogörelse för den katolska kyrkans verksamhet i
Frankrike för de sjuke och nödlidande. Denna är i sanning storartad. Den
protestantiska världen gör sig ingen föreställning om en dylik
offervillighet. Skada blott, att den så ofta förfelar sitt syfte. Blott af
orden S:t Vincent de Paul finnes i Frankrike ej färre än 20000
barm-hertighetssystrar, de fleste af dem tillhörande Frankrikes främsta
familjer och medförande betydliga hemgifter åt den förut rika stiftelsen.
En egendomlig barmhertighetsstiftelse var en som bestod af enkor, som
egnade sitt lif åt vården af obotliga sjuka. Utrymmet förbjuder mig
tyvärr att ingå i några närmare enskildheter.
Bland engelska företag må nämnas föreningen för Londons drosk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
