Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’250
kuskar, för hvilken en liten liflig engelska, M:rs Paynes, redogjorde på
ett förträffligt sätt. Genom inrättande af varma klubblokaler i
närheten af de stora droskstationerna, genom föredrag, traktater m. m.
sökte föreningen att arbeta för höjande af denna klass’ sedliga
ståndpunkt.
Likaledes finnas i både London ocb Paris föreningar för "les
dames des magasins". Dessa föreningar, äfven de organiserade helt
och hållet af kvinnor, söka lemna hjälp och stöd i sjukdom, samt
bereda tillfälle till samspråk och ädlare förströelser hvarje söndag och
äfven en gång under veckans lopp. De hafva visat sig ej minst i
Paris särdeles välgörande oeli hafva omfattats med mycket intresse,
Kastar man en blick på alla dessa företag, så framstår först det
faktum, att denna offervillighet, denna uppoffring för den lidande
mänskligheten nästan uteslutande hvilar på religiös grund, utgår från en
nitälskan om Guds rikes utbredande på jorden. De företag, som
åstadkommits endast af allmän människokärlek, voro ett fåtal, ja, man
kan nästan säga ett försvinnande fåtal. Flere företag, särskildt i
Frankrike, hvilade likvisst på en mycket bred basis och uteslöt hvarje
dogmatisk prägel. Dessa föreningar vända sig ej till någon särskild
religionbekännare, och man åsyftade ej utbrände af någon viss religiös
-öfvertygelse. Så t. ex. L’Oeuvre des libérées de S:t Lazare, och dit
hörde äfven, om jag ej misstager mig, "The Yigilance Society" i
London. Flere föreningar åsyftade deremot ett direkt verkande för den
kristna världsåskådningens utbredande. Så t. ex. "Young "Women’s
Christian Association" hvilken utdelade traktater på andra kongressen
och för hvilken redogjordes af dess sekreterare MissKiunaird,cn intelligent,
tilltalande ung dam. Detsamma gäller Miss de Broens af mig i ett
föregående häfte omnämnda "oeuvre" i Belleville, Paris sämsta kvarter.
Äfven undervisningsfrågor behandlades af kongresserna. På den
sista kongressen diskuterades ganska lifligt frågan om samskolor
(éco-les mixtes). Man vardt förvånad öfver huru starka sympatier denna
idé hade uti Frankrike. Der hade man dock ej ännu tagit ens det
första steget. Ej ens i folkskolorna och på det lägsta stadiet finnes
någon samundervisning; ja, man kan till och med säga, att i hemmen
uppfostras gossar oeh flickor fullkomligt åtskiljda. Bröder och
systrar få ofta ej vara ensamma och ej gå ut på gatorna tillsammans.
Klosterundervisningen håller strängt på denna afsöndring, och M:e
Kergomard kunde från sin erfarenhet som skolråd meddela kostliga
ting. "Hvad är att synda mot sjätte budet, min lilla flicka?" sade
klostersystern åt sin åttaåriga elev." — Det är att leka med min lilla bror."
— "Det är rätt. Någonting annat?" — "Att se på min lilla bror."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
