- Project Runeberg -  Dagny / 1889 /
254

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Miss Bell.

.Jag lärde känna miss Bell i Milano, der hon vistades i
sällskap med m:r och m:rs M., en särdeles behaglig engelsk familj,
som blef vårt dagliga sällskap. Hon var så der utan ålder,
ovanligt smärt från hvilken sida man än såg henne, bar ständigt
pince-nez’n energiskt fastklämd på en näsa, som djupt
tycktes sakna sin frihet och hade en halfkrans lockar kring
hufvudet, hvilken väckte min ständiga beundran, så ny och
vårdad säg den ut, — alldeles som om den nyss var kommen ur
skaparens hand, brukade jag tänka, men; det tänkte jag
mycket, mycket tyst för mig själf- — Med en skissbok i ena
handen och en baby till fällstol i den andra samt parasollen och
kikaren hängande i ett snöre kring halsen, genomkorsade hon
staden från öster till vester, från norr och till söder. Hon
var i full aktion redan klockan sju om morgnarna och kom
hem först till middagsdags. Hon tog reda på gamla palatser,
dök in på gårdarna och ritade af trasiga brunnar, afskref
graf-skrifter, drog igenom tafvelsanilingar, steg upp i domkyrkans
torn och studerade modem konst i bildhuggeri-ateliererna.
Med ett ord: hon gjorde (att göra en plats, är, som man vet,
engelsmännens uttryck för att njuta af ett ställes sevärdheter)
Milano så "ordentligt" att jag, som ingenting gjorde,
hjärtligt skämdes. En afton var hon vänlig nog att låta, mig fa
kasta en blick in i den röda saffianbok i hvilken hon hvarje
kväll införde sina intryck. Hon kallade den belt
anspråkslöst för sin "kladd", ehuru den egentligen förtjänade namnet
dagbok. Anteckningarna voro dock något fragmentariska,
och väntade tydligt på vidare utarbetning.

Här lästes till exempel: "Den 12. Katedral — 1 timme —
27 minuter, såg allt! Två tusen glasrutor i koret —. Staty,
flådd — högst intressant: Skinnet i handen — fyra hundra
små veck, tjugu-åtta, djupa. Hvarför är han flådd — och af
hvem. Tages reda på.

Tjugu-två munkar i en bänk; långa ansigten, alla med
svart skägg — hm — tror det heter botten. (Ordet var
skrifvet med darrande hand, som om det kostat miss Bell en stor
ansträngning.) — Underligt.. Tages reda på. Kör under
huf-vudaltaret. Unison sexton takter — — Hufvud gång —
sextusen mosaikrutor — —" Och så i oändlighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagny/1889/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free