Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staroveri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
"Till vilken grupp hör ni?
"Jag är ett förlorat får, som saknar herde", svarade han,
under det att ett ironiskt leende lekte på hans tunna läppar.
"Vad menar ni med det, ni är ju för er tros skull förvisad
hit ut?"
"Ja, jag är förvisad hit, därför att jag i en prästs närvaro
korsade mig på detta sätt." Han försökte med den vänstra
handen inrikta den förvärkta högra handens tumme mot
ring-och lillfingersspetsen.
"Är ni förvisad därför?"
"Ja, prästen anklagade mig såsom varande gammaltroende,
och så dömdes jag till förvisning hit."
"Är ni inte gammaltroende då?’,
"Nej, jag är ett förvillat får. Då jag var så sjuk, att jag
trodde döden var nära, sände jag efter de gammaltroendes
präst. Han förklarade, att han icke kunde mottaga mig i deras
kyrka, förrän jag i tre veckor dagligen gjort trehundra "påklön"
(tillbedjan inför en helgonbild under korstecken),
etthundrafemtio stående, etthundrafemtio med ansiktet nedböjt till
jorden. Jag var så sjuk, att jag ej ens kunde stå upp ur sängen,
och för övrigt var min högra hand så förvärkt, att jag ej kunde
göra ett rätt korstecken. Prästen lämnade mig därför utan råd
och hjälp."
Jag sökte visa honom till de arbetande och betungade
syndarnes vän men fruktar, att även min anvisning dock så
motsatt den omnämnda prästens lämnades utan avseende.
"Jag bor nu mitt i paradiset. Jag har ett hus och en
vingård, mat och vin tillräckligt, vad skulle jag önska mer",
sade han, under det att åter det ironiska leendet spelade i
hans ansikte och visade, att hjärtat och munnen förde olika
språk.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
