Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Odessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
att besöka denne. Han förklarade för oss, huru andlig han
blivit, vilken kraft han erhållit, ja, att allt nu var så andligt,
att intet verkligt återstod. Hans hustru och barn voro
förgråtna. Den förr så stillsamme och fridfulle familjefadern hade
förvandlats till en tyrann. På hustrun och barnen tillämpade
han nu orden: »Driv ut tjänstekvinnan med hennes son, ty
han skall icke ärva med den frias son». O, vilken förblindelse!
Klockan var nu redan Vs 11 e. m. Vi uppsökte kolportören
och funno honom i porten till sitt hus. I glädje och sorg
synes lillryssen ej kunna övervinna sin böjelse att skämta.
Min kamrat kände denne man sedan omkring tjugo år men
tilltalade honom dock med frågan:
»Känner herrn till, om kolportör N. är hemma?«
»Jag tror det, jag skall stå till tjänst och ledsaga er dit.»
Kolportören förde oss till sitt hem. Här var allt i den
vildaste oordning. Det såg ut, som om en huslig batalj nyss
hade utkämpats.
De båda ryssarne fortsatte med sitt skämt. Jag tyckte
det började gå för långt, då min kamrat avbröt och sade:
»Var är din hustru och ditt barn?»
»Dem har jag kört bort.»
»När hämtar du hem dem igen?»
»Dem har jag kört bort för evigt.»
»Hur länge varar den evigheten?»
I denna stil fortsattes samtalet, tills min reskamrat såg stora
tårar rulla utför kolportörens kinder. Då var skämtet slut.
»Talar du verkligt allvar?»
»Ja, verkligt.»
»Vad har hänt?»
»Jag körde ut henne i går och vill ej mera se den uslingen
för mina ögon», sade kolportören. Nu följde en lång historia,
som är allt för drastisk att återgiva. Med glödande vältalighet
och iver beskrev han hela förloppet. Det var en värme,
som endast den djupt sårade och förolämpade kärleken kan
åstadkomma. Stumma sutto vi i de nattliga timmarna
och lyssnade, då plötsligt en gäll stämma, som trängde genom
märg och ben, ljöd från mörkret där ute. Det var hustrun,
som utöste över sin man de hemskaste förbannelser. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
