Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikan för poliserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Predikan för poliserna.
Kommo vi i byarne undan alla trakasserier, skulle vi i
staden Melenki icke lyckas så väl. Den polisofficer, vi mött
på bryggan, var där, och vi visste ej, vad han hade i sinnet.
De få evangeliska, som funnos i staden, önskade, att vi skulle
predika, och vi beslöto oss för att sammankalla dem.
För-samlingsäldsten var död, och vi samlades i änkans hus. Hon
hade en son, som varit mycket god, i allt vandrat som en
kristen, tills han gick att fullgöra soldattjänsten. Därvid
föll han i synd och återvände hem som en drinkare. Även
nu var han drucken och höll vakt vid ingången till
församlingslokalen. Alla de evangeliska släppte han utan vidare in,
men alla provoslavni körde han bort. "Ni äro likadana
drinkare och syndare som jag, ni ha intet att göra därinne", sade
han. Intet förmådde honom att frångå denna sin "princip". Vi
räddades på det sättet från ett oroligt element av halvt försupna
ynglingar. Måhända var det bäst så.
Sammankomsten började i sedvanlig ordning med bön och
sång. Jag stod upp och började predika. Länge hade jag
emellertid ej hållit på, förrän vi åter fingo höra buller och rassel,
men nu av sablar och klirrande sporrar. En suck gick genom
hela församlingen, en orolig väntan på, vad nästa ögonblick
skulle bära i sitt sköte. Pristofen och tvenne poliskonstaplar
trädde in och stannade nära dörren. Jag tänkte: "Om ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
