Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets hus, sprithanteringen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
heter, allra minst att försvara dessa åtgärder, men när jag se^
uru man i Europa skriver och talar om Ryssland, påminner
ag mig en persisk fabel, som har följande innehåll:
»En man gav sig ut på en resa, och under en ökenfärd
kom han i sällskap med en utomordentligt skön, ung man.
Efter en stunds samspråk frågade han efter ynglingens namn.
»Satan», blev svaret.
»Vad», sade den förre, »jag har alltid sett dig utritad och
beskriven med horn i pannan och på knäna.»
»Ja», svarade satan, »det beror på, att pänseln satt i min
fiendes hand.»
Allt eftersom pänseln sitter i en fiendes eller väns hand,
får tavlan ton och färg. Den som t. ex. på ort och ställe
varit vittne till, vilken verklig landsplåga judarne äro för den ryska
befolkningen på vissa orter, kan lätt inse, huru det okunniga
folket återvänder till den uråldriga nävrättens lag — samma lag,
som erkännes av alla civiliserade nationer, engelsmän och boer,
ryssar och japaner, tyskar och fransmän,fastmandåslåss» lagenligt»
med de modärnaste förstörelseverktyg, som de skarpaste snillen
förfärdigat för att användas under och på vattnet, på jorden och
i luften. En engelsk resande tyckte sig säkerligen ha funnit
ett dråpligt uttryck, då han sade några ord, som i översättning
lyda: »Skrapa ryssen, och du skall finna tartaren». Med andra
ord: avkläd ryssen den yttre civilisationens mask, och
barbaren återstår. Det var ju fint sagt, men jag undrar, om man ej
kan tillämpa samma sats på många andra nationer också?
Dock i Ryssland talar man litet och skriver ännu mindre om
allt detta, ty censuren utövar en stark kontroll, men om jag
vågar påstå, att censuren är liksom kunskapens träd både god
och ond, då får jag väl alla svenskar emot mig, likaväl som
alla ryska journalister, som säga, att den är ond och bara ond.
Men tänk efter! Skulle ej en väl ordnad och skött censur i
vårt land kunna uträtta otroligt mycket gott, i det den kunde
hämma den syndaflod af osedlig, gudsföraktande och
samhällsupplösande litteratur, som för närvarande utflödar över vårt
land och folk? Jo, visserligen! Men nu har jag förirrat mig
alltför långt bort från vår resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
