Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
- 1830 -
En vacker qväkerska skall äfven hafva vunnit hans kärlek,
hvilket beredde hennes sekt många fördelar. Georg den
tredjes gemål var, säger man, "mer ful än vacker", hvilket,
om en drottning yttradt, måste betyda mer än vanligt ful.
Man berättar att då monarken såg henne första gången
studsade han tillbaka, och ett moln samlade sig på hans panna.
Detta gick dock hastigt öfver, och de kungliga personerne
lefde ganska lyckligt tillsamman, hvilket man vill bevisa
dermed att de hade ej mindre än tolf barn.
1788 visade konungen först tecken till fånighet, men
var då ej mer än i tvenne månader sinnessvag. Prinsessan
Amalias död, den 2 november 1810, rörde honom likväl så
nära att han förföll i sitt förra beklagliga tillstånd. Vid ett
besök hos prinsessan under hennes sjukdom hade hon smygt
en sorgring på hans finger. Den sorgliga aningen bedrog
icke, och den olycklige monarken förlorade på en gång sin
dotter och sitt förstånd. Någon tid derefter blef han äfven
blind.
Georg den tredje emottog spiran under lysande
utsigter och förhoppningar. Brittiska vapnen hade segrat öfverallt,
nationen var lycklig, och den unga fursten hade många
egenskaper som tillvunno honom kärlek. Hans enkla smak, hans
måttliga begär, hans vänliga sätt att vara, hans trogna
uppfyllande af sina pligter, och isynnerhet hans oskrymtade
gudsfruktan, gjorde honom kär och vördad. Dessa egenskaper
hos monarken verkade på nationen med efterdömmets mäktiga
kraft, och den var tacksam derföre. "Det familjära namnet
John Bu 11", har man om honom sagt, "var synnerligen
"passande till hans lynne och vanor. Han var i alla
hänseenden en Engelsman, men en Engelsman värdig att stå främst
"för sin nation, och det fanns ingen af Europas regenter med
"hvilken han icke kunde blifva fördelaktigt jemförd.
"Micat inter omnes
"Julium sidus."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
