Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 1880 -
T87
ett intressant och melankoliskt utseende. Han var född af
fattiga föräldrar, och hade erhållit sin första undervisning i en
söndagsskola. Här fick han först lust att läsa det goda Guds ord.
En fullkomlig förändring hos sig räknade han likväl ej förrän
ifrån ett ögonblick tre år tillbaka, då han, med anledning af
apostelen Pauli bref till de Romare, började att öfverväga läran
om en syndares rättfärdiggörelse genom tron. En hel natt
tillbragte han under bön och tårar. I början blef han
förlöjligad och förklarad för en fantast, men man kom snart på
andra tankar. Hans slägtingar ville nu öfvertala honom att
blifva prest, men en helig rysning fattade honom alltid vid en
dylik föreställning; han ansåg sig ej vuxen, ej värdig ett så
heligt kall; han var "svartsjuk om Guds ära." Han kunde
likväl ej motstå deras böner att uppträda som offentlig talare.
Han misstrodde sin förmåga, men den välsignelse som åtföljde
hans bemödande uppenbarade snart Guds kraft hos den svaga.
Han böljade nu läsa missionsskrifter, och mången gång hade
han derunder varit så rörd att han måste lägga boken bort.
Snart kände han sig kallad till samma värf. Länge kämpade
han med sig sjelf, och sökte att förjaga föreställningen derom,
men den återkom beständigt med ny liflighet; han brottades
med Gud, och måste ge sig fången. Hans beslut var taget
att predika evangelium för dem som sutto i mörkret och
dödsens skugga, och att utgifva sig Gudi ett heligt och lefvande
offer. Med bön och tårar hade han beredt sig dertill, och
ännu samma afton på vägen till kapellet hade han anropat
Gud att få dö på stället, om han misstog sig om sin kallelse.
Hellre, tusen gånger hellre, ville han underkasta sig det
mödosammaste arbete, och i sitt anletes svett förtjena sitt bröd
än att som en förrädare åtaga sig ett kall, så dyrt, så
ansvarsfullt och heligt. — Den andre beskref äfven sina strider med
sig sjelf, och sina vänners böner att afråda honom från hans
föresats. Likt den unge Samuel hade han hört Herrans röst,
som kallat honom; likt den ninevitiske profeten hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
