Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
- 188® -
gen: jag föreställde mig ej att er konst kunde framtrolla
sådane under. Hvitt och svart i målning ge ganska få resurser.
Ni måste hafva haft en solstråle på er pensel."
Den tafla som här visas är ej original, utan en förbättrad
kopia, gjord af samma mästare, som begagnat åtskilliga kritiska
anmärkningar. Ibland de intressantaste personerne äro, utom
kejsaren och kejsarinnan, Napoleons mor och syskon,
påfven, hertigen af Parma, prins Eugene Beauharnois,
Berthier, Talleyrand, Murat, och den täcka madame de
Lavalette. Kejsarinnan är isynnerhet intagande. Ögat,
irrande ibland så många attrayanta föremål, återkommer
beständigt till henne. Påfven, som blifvit flere gånger målad af
David, skall vara mästerligt träffad. Hans blick är så from,
så lugn och faderlig, att man frågar sig sjelf huru ett sådant
hufvud fallit på en påfves skuldror. Ibland det talrika
presterskapet äro äfven flere intressanta ansigten. Detta är ej
fallet med marskalkerne. De fleste äro hvardags-fysionomier.
Endast hos marskalkerne Bernadotte och Murat står
fursten tecknad, i hållning och utseende. Ibland kejsarinnans
omgifning är Murats gemål, prinsessan Maria Annunciada
Carolina, kanske den täckaste. Hon har mycket tycke af sin
kejserlige broder. Jag har flere gånger stått betagen framför
denna sköna tafla. — Under henne stod: Commencè à
Paris en 1808; terminé à Bruxelles en 1822, dans
mon exile. L. David.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
