Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
- 1833 -
FEBR. 14. VAHENTIJIS DAG
Alla Londons postkarlar äro i rörelse, och på hvar dörr
knackas. Älskande personer skicka hvarandra denna dag
a-nonyma kärleksbref, som man får köpa hos hvar stationer
för, ifrån en half till tie, tolf rdr, alltefter som de äro mer
eller mindre ornerade med förgyllning, blommor, kupidoner
och andra små bytingar. Stundom äro dessa "valentiner"
rätt elaka, så till ord som figurer, och ämnade att bry någon
olycklig friare eller gammal mö, som ej alltid är i stånd att
utfundera hvarifrån brefvet kommer. Postverket har
emellertid en ganska reel inkomst af dessa upptåg, emedan i
Lon-do n ensamt brefven denna dag vanligen ökas med 200,000,
hvilket gör en summa af mer än 1,666 pund sterling.
MARS. KNAPPHÄNDIGT FRIERI.
För kort tid sedan såg en herre på Drury-lanes teater ett
fruntimmer, som med sin mor och syster satt ett par loger
ifrån honom, och för sin skönhet ådrog sig hans
uppmärksamhet. Engelsmannen blef in promptu kär, slet ett blad
utur sin plånbok, och skref med blyerts: "Guddomliga varelse!
vågar jag fråga om ni är förlofvad?" Papperet skickades till
damen, och återkom en stund derefter med följande svar:
"Icke ännu, men hvarför frågar ni?" Vår verliebte Engelsman
utryckte ett annat blad, och skref igen:
"Jag är dödligt kär i er.
Jag är ogift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
