- Project Runeberg -  Dagsländor. Anteckningar under vistandet i England och Frankrike åren 1818-1832 /
345

(1846) [MARC] Author: Johan Peter Wåhlin - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 1885 -

345

som utmärkte offrens framskridande, fångpredikantens djupa
stämma, som läste begrafningsformuläret, fängelseklockans
klämtning, som mötte örat under det processionen tågade genom
de mörka gångarne, — allt bidrog att göra detta uppträde
fasansfullt och skakande.

Fångpredikanten uppsteg med den första af
delinqven-terne på schavotten. Jag hörde sorlet af medlidande och fasa,
som lopp genom den ofantliga folkmängden utanför fängelset,
och kunde se huru den olycklige i andelös tystnad betraktade
tillredelserne till exekutionen. De andra fångarne följde efter.
Snarorna fästades om tvärbjelken, mössorna drogos öfver
ansigtet, mästermannen lemnade schavotten, fångpredikanten
läste välsignelsen, rigeln drogs, och dånet af det fallande
golfvet följdes af sorlet af åskådarnes förskräckelse och fasa, och
de afrättades konvulsiva rörelse.

Vi drogo oss tillbaka för att icke vara vittnen till de
olyckliges dödskamp, och efter några minuter voro vi vid
dörren till rummet genom hvilket vi först inkommit. Jag var i
begrepp att taga afsked, då en af sherifferne sade: "Ni måste
bli qvar och frukostera med oss." Jag studsade vid den
osentimentala idéen att sätta sig till bords efter ett sådant
uppträde, men jag blef sans cérémonie införd i ett rum, der
sherifferne, undersherifferne, city-marskalken, fångpredikanten och
några andra herrar genast slogo sig ned.

"Nå, det är allt öfver," sade en af sällskapet, i det han
tog sin plats vid bordet. "Allt öfver" upprepade
fångpredikanten; "allt öfver, och jag är glad för det," sade han igen
under det han framräckte sin kopp för att få té.

Jag hade nyss lyssnat till honom då han med sin
högtidliga och djupa stämma läste begrafningsformuläret, och det
gjorde ett högst besynnerligt intryck på mig att höra honom
med samma långsamma ton nu vända sig till mig och fråga:
får jag bedja er att skära den der kycklingen? får jag gifva

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagslandor/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free