Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den». Han hade kanske fordom mången gång gjort honom mycket
bekymmer och mången ängslan. För denna hyllning tackade den
gamle magistern i ett trohjärtadt, i vidlyftig gammalmansstil hållet bref1).
Under de få återstående åren af den åldrige prostens lif synes en varm
vänskap ha förenat de båda männen. Såsom sekreterare i Östgöta
Gille anmäler Dahlgren i sin versifierade årsberättelse för år 1837 hans
död på följande sätt:
Uti Norra Vi den hederliga prosten
ögonen lagt hop för alltid på vår jord.
Ack, med honom nu den rara smålandsosten
evigt saknas skall på våra trefna bord:
ty hvar höst han skicka slik persedel opp,
svept i ärlig långhalm ifrån tå till topp 2).
Och detta är allt! Trots skaldens stora känslighet är det lätta
skämtet aldrig hos honom långt borta; godmodigt jollrar och skämtar
han, där man väntat sig allvarsord 3).
Den skolepilt, som kom under denne nitiske lärares handledning
— föreställom oss den unge Dahlgren barhalsad i svarta
skinnknäbyxor och kippingsskor, hvita strumpor, grön väst och blå syrtut, med
skjortkragen utbredd öfver denna och en grå hatt på hufvudet 4) —
synes ha varit en vaken och pigg gosse: när Boraeus vill ha några
orrar inpraktiserade i staden i all hemlighet, så att tullmännen ej måtte
få nys därom, väljer han till detta svåra uppdrag några gossar i sin
klass, bland dem Nahum 5). Denne, som till en början hade något
svårt att finna sig i skolans stränga ordning, är en hurtig deltagare i
gossarnas lekar; han fick äfven mycket att göra, ty han synes ha
kommit en klass högre, än hans kunskaper berättigade honom till.
Detta kan möjligen delvis förklara hans senare efterblifvenhet i
förhållande till de flesta äf sina kamrater. Det var ett idogt lif, som då för
tiden fördes vid skolan. Klockan 6 på morgonen började man med
bön, hvilken alltid förrättades på svenska, och läste sedan 7 timmar om
dagen 6). Carl Fredrik genomgick i vanlig ordning tredje och fjärde
klasserna, hvilka kräfde två år hvardera, och uppflyttades vårterminen
1805 till gymnasiet 7).
’) D:s brefv. K. B.
’) Jungfrun i det gröna, 1838, s. 163.
’) Af Boraeus ger Attcrbom i sin biografi öfver Hedborn (Hs S. S. II:
253 o. i.) en roande och liflig skildring.
*) Krönikan och bref från D. tiU J. W. Zetterstedt 1830 (de
laGardie-ska arkivet, universitetsbibl. Lund).
s) Denna i krönikan förekommande anekdot är sann, enligt hvad som
framgår af D:s brefv. K. B.
’ *) Skolordningen af den 24 febr. 1724. hvilken gällde’ända till 1807.
I krönikan anslår D. läsctiden till 9 timmar om dagen (utom onsdagar och
lördagar), men så lång var den nog icke: han synes hafva glömt de
tvålof-timmama.
’) Linköpings gymnasiums album s. 358. Rektorsarkivet Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
