Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt Ljunggren .präglas af den plattaste sens-commun-uppfattning 1);
den senare var ju en af den kyrkliga rationalismens främste män i vårt
land och öfvade ett stort inflytande på allmänheten genom sina
predikningar. Carl von Rosenstein åter, Lehnbergs efterträdare såsom
efo-rus, representerar en riktning ungefär likartad med den som i
Läsningen företrädes af den af Kant påverkade sedermera såsom psalmist
kände Johan Åström — ett närmande mot en mer religiös
världsåskådning. Men denne tillträdde ju först våren 1809 sitt ämbete och kan
således ej ha hunnit att påverka uppfattningen vid lärovärket
synnerligen, innan Dahlgren och hans kamrater lämnade det. 1 skolordningen
af år 1807 påbjudes emellertid, att alla lärare i kristendom och teologi
noga skola följa den evangeliska trosläran sådan som den är förklarad
och stadgad i den heliga skrift och i de symboliska böckerna och noga
böra taga sig tillvara för alla onödiga nyheter och de villomeningar,
hvarmed tidehvarfvet vore »besmittadt». Och, såsom jag förut
framhållit, inskärpes äfven, att lärjungarna skulle öfvertygas om
otillräckligheten af all mänsklig vishet och nödvändigheten af en uppenbarad
religion.
Huru det religiösa tillståndet gestaltade sig för en djäkne i
Linköping några år före Dahlgrens gymnasietid, känna vi af Hedboms
skildring i själfbiografien *). Han genomgick gymnasiet 1802 — 1805.
Den barnsliga tro han tagit med sig från fädernehemmet
förlorade för honom mycket af sitt värde; tviflet plågade honom och han
kände sig djupt olycklig. Men hvart ville han taga vägen för att få
hugsvalelse? »Från predikstolarna hörde jag sällan det religiösa. —
Lärama, väntande på upplysningens resultater, hvarken bestridde det
gudomliga ordets sanning eller försvarade det, och aldrig, det kan jag
bekänna, märkte jag hos en enda någon entusiasm för detsamma».
Dahlgren medtog liksom Hedbom en religiös läggning 8). Den
framlyser mångenstädes i krönikan, särskildt i skildringen af Nahums
första nattvardsgång, denna egendomligt dahlgrenska framställning med
sin skämtsamma inledning, sin känsliga, ja känslosamma och en smula
poserande omvändelsehistoria, sin änkla anslående framställning af själfva
nattvardsbegåendet och den idylliska målningen af middagsmåltiden och
kvällens stilla promenad arm i arm med kamraterna. Om hans senare
gymnasietid känna vi ingenting hvad hans religiösa uppfattning
beträffar. Troligen har väl han liksom Hedborn tagit intryck af
tidehvarf-vets allmänna riktning; inom vitterhetssällskapet var helt visst en
moraliserande religionsåsikt rådande.
Och härmed sluta vi kapitlet om Dahlgrens skoltid i Linköping.
Att den för hans utveckling varit af ganska stor betydelse är sannolikt;
*) S. V. H. m, 139.
’) O. a. a. s. 42 o. f.
*) Se krönikan samt Aning och sympati. S. A. 1875 III, 375 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
