Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt ge sin dikt en arkaistisk anstrykning: man fann denna konstruktion
i folkvisorna och i de gamla psalmerna och ansåg den vara
fornnordisk, ehuru den ju från början är en germanism. Den förekommer
hos Dahlgren redan i Gossen — »de fruar» —, i Morgon och Afton
användes den mycket sparsamt — endast två gånger —, men i
Konungs-barnet blir den mycket vanligare, dock ej på långt när så konsekvent
använd som hos Tegnér. 1 denna senare dikt har Dahlgren tydligen
sökt fånga något af folkvisans stämning: äfven andra arkaismer
förekomma. Denna fornåldriga prägel i ordval och konstruktioner är
gif-vetvis afsedd att öka det högtidliga allvar, som hela dikten andas och
som väl sammanhänger med att författaren förberedde sig till
prästexamen.
Konungsbamet är en starkt romantisk produkt och inflytande från
Atterbom *) och äfven Elgström 2) skönjes tydligt i densamma liksom
i Morgon och Afton. Djupare påverkad visar sig dock dikten vara af
Geijers Vikingen 8). Den är ganska märklig, en af de mera intressanta
alstren från denna period af fosforismens historia. Ur estetisk synpunkt
är den visserligen ingalunda något otadligt, helgjutet konstverk som
Geijers dikt, därtill är den för dunkel och äfven alltför osjälfständig i
både innehåll och bildskatt. Men den är ett lärorikt exempel på, huru
nyromantiken hos oss äfven åt en modernt reflekterande allegorisk
lärodikt stundom sökte bevara den folkliga diktens enkla och sångbara ton.
Ljunggren *) anser den höra till de svårutgrundliga, och däri
torde man böra gifva honom rätt. Alla Dahlgrens allegoriska dikter
under hans romantiska period äro visserligen mer eller mindre dunkla,
men merendels ger han oss själf i slutet klaven till det hela, han ger
oss så att säga ekvationens värden, hvilka det sedan endast gäller att
vederbörligen insätta för att pröfva lösningens riktighet. Men här har
han underlåtit detta och nöjt sig med att gifva en och annan barnslig
vink i förbigående. En tolkning är dock förvisso möjlig, äfven om
den kanske blir något osäker i en och annan enskildhet: enstaka drag
äro att uppfatta såsom rena arabesker, dekorativt biverk, och ingenting
annat 6).
Hammarsköld säger i sin anmälan, att poemet innehåller en
lycklig teckning af människolifvet; en dylik teckning har det äfven tydligen
varit Dahlgrens afsikt att ge i symbolisk form.
’) Särskilde Epilogen (Fosforos 1813).
*) T. ex. Sjuklingens tröst. — Elegi. Fosforos 1810 s. 144.
’) Dahlgren satte alltid Geijers första idunadikter mycket högt. Jfr
Kometen 1 dec. 1827: “I huru månget svenskt bröst uppväckte han ej åter
den sköna fosterlandskänslan oeh poesien genom utgifvandet af Iduna.
Sådana stycken som i dess första häfte skola alltid läsas. Jfr äfven Lings
Pi-legrimen i Lyceum II (1811)1
•) S. V. H. IV: 549.
Jfr hvad Novalis i bref yttrar om sin i Heinrich von Ofterdingen
införda saga. Bing Justus Novalis.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
