Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i besittning af en filosofisk åsikt af lifvet och världen. Vi se således
äfven på detta område, hur didaktisk poesi låg den nya tiden om
hjärtat, kanske i lika hög grad som den gamla, hvilken den sökte
undantränga, men arten, innebörden så väl som formen, borde vara
en annan.
Hvad blir då föremålet för romantikens roman, som af en
författare kallats en saga med verklighetsanspråk *)? Jo, en idealiserad
skildring af samhällets finast bildade aristokratiska kretsar. De lägre
klasserna hörde däremot ej hemma inom romanens värld.
Palmblad .sökte som sagdt skänka den svenska litteraturen en så
beskaffad romandikt, och år 1815 förelågo af honom ej mindre än
fyra smärre romaner. Om någon skarpt individualiserad
karaktärsteckning är ej tal, och motiveringen är, såsom man kunnat vänta, allt
annat än omsorgsfullt genomförd, men såsom berättare förfogar
Palmblad öfver stor fyndighet och, ehuru hans stil till en början är något
långrandig, förtäljer han allt efter som tiden går alltmera ledigt och
underhållande. Hos honom visar sig dessuton redan den litterära
satiren; i herr sundhetsrådet Salomo söker han sålunda förlöjliga
upplysningsfilosofen och upplysningsskalden.
Något tidigare än Palmblad sökte Cederborgh skapa en
reali-stiskt-komisk roman, som ville ge en verklighetstrogen framställning af
de lägre klassernas, äfven bohemienernas lif, och dessutom framförde
de högre i satirisk belysning. Fosforismens kritik tyckte hvarken om
det ena eller det andra, och Palmblad är också synnerligen orättvis i
sin dom öfver Cederborgh.
1 den ofullbordade romanen Johan David Lifbergs lefveme gaf
samtidigt Livijn en satiriskt karrikerad verklighetsbild, hvad formen
angår efter mönster af Sternes Tristram Shandy; litterärt polemiska drag
påträffas* i det lilla häftet, men intaga icke någon betydande plats.
För fullständighetens skull kan äfven ’nämnas, att samma år som
Dahlgren den sedan såsom författare rätt flitiga fröken Cronhjelm,
senare fru Berger, debuterade med en sentimentalt romantisk historia: De
franska krigsfångarna i Sverige.
När nu Dahlgren beslöt våga ett försök på romanens fält, ville
han, såsom man kunnat vänta, dikta i samma romantiska anda som
Palmblad, men hans verklighetssinne och komiska begåfning voro för
djupt rotfästa i hans själ, för att ej satir och ett uppsluppet skämt
stundom skulle tränga sig fram, nu då han var fri från versens fjättrar och
det öfverväldigande inflytandet af Atterboms strängt allvarliga lyrik.
Och hvad litterär satir angår, hade ju som sagdt äfven Palmblad gifvit
den en plats i sin romandikt. Dahlgrens Aurora blir därför ett
romantiskt romanutkast med satiriska utfall oeh ett och annat bocksprång
i fröjden. »Man kan tro, att jag är uppfostrad vid getmjölk och där- l
l) Ljunggren S. V. H. IV, 482.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
