Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det hela var dock endast en öfvergående sytnpati och
ingenting annat.
En annan episod, alltför betecknande för Dahlgren för att kunna
förbigås, må här finna plats. En af hans linköpingsvänner hade
för-lofvat sig; med fästmön inleder vår skald, utan att ha sett henne, på
äkta romantiskt vis en korrespondens, under hvilkens gång han snart
på sitt vanliga sätt proponerar att få använda det lilla bekväma
tilltalsordet du. Den unga damen — hon hette Carolina Herztmann och
hennes bref till Dahlgren finnas i dennes brefväxling x) — var en
mycket svärmisk och känslig, af poesi och poeter hänförd ung kvinna,
en sådan, hvars andliga näring utgjordes af fosforisternas poetiska
kalendrar och som hade många medsystrar i Sveriges olika landsändar
på den tiden.
»Skalden är en helig varelse, som jag alltid anser med vördnad».
Och då Dahlgren skickat henne ett bref, som Euphrosyne skrifvit till
honom, skrifver hon: »Var viss, jag missbrukar det ej, men aktar det
heligt, ty Euphrosynes blotta namn är mig heligt». Dahlgren, som
möjligen tänkt sig kunna utbilda henne till skaldinna, visade hennes
bref för Euphrosyne och meddelade sedan Carolina dennas tankar om
henne. Att han skickade henne flera dikter, skrifna till hennes ära,
är själfklart.
Jag har redan förut nämnt, att han nu gjorde de äldre
linköpings-gymnasisternas bekantskap och bland dem inrättade en fosterländsk
förening.
Väl skrifver han i ett af de nämnda brefven till Hammarsköld:
»Ungdomen här har jag redan tagit notis om, de synas mig vara
kameler allihop — jag vågar ej säga cjromedarier ob solum punctum,
emedan slikt kunde förorsaka, att jag fick stryk. De äro snälla latinare
och det är alltihop. Något verkligt i sång, vitterlek (kanske dryckjom)
finnes ej. Icke heller ibland dem några synnerliga hufvuden, efter
hvad själfva lärarne säga». Men detta har med vanlig öfverdrift i
ögonblickets misstämning flutit ur hans penna. Han vann bland dem många
unga vänner, med hvilka han sedan brefväxlade — t. ex. med den
bekante latinaren A. Hedner — och slöt sig med sitt starkt utvecklade
vänskapssvärmeri särskildt till den unge, rikt begåfvade Per Gustaf
Yckenberg, som komponerat musik bl. a. till Dahlgrens dikt Vattnets
krus. Denne drunknade till Dahlgrens och gymnasieungdomens stora
sorg den 11 juni 1823, och den förre skref till hans minne flera
dikter s) och en liten novell Aning och sympati, som visserligen först
finnes tryckt i Toilettkalender för 1833 * 3), men hvilken han redan nu
’) Hennes första bref till honom är från nov. 1823. Korrespondensen
slutade 1824, och Carolina dog strax därpå såsom nygift. (Dahlgrens
uppgift i Brefväxlingens register).
*) En grafdikt i Linköpingsbladet och en i Babeis tom söder ut 182?’.
3) L. Wiode till D. */, 1824: “Gifve Gud, att den lofvade romanen
någonsin komme i ljuset1*. Ö:s brefv. K. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
