- Project Runeberg -  Carl Fredrik Dahlgren, hans lif och diktning.En litteraturhistorisk studie /
172

(1903) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Knut Fredlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lofvade den drunknades kamrater att skrifva *). Äfven för öfrigt gå
erfarenheter från denna sommar igen i hans skrifter: hans vän
Muh-lenderlein (f 1827) synes åtminstone delvis ha stått modell för
pastorsadjunkten i Förlofningen 3).

1 Aurora 3) synes Dahlgren förneka möjligheten af en beröring
mellan de lefvande och andevärlden. Sedan tyckes han emellertid i
denna fråga hafva fått en annan uppfattning. Det ser ut, som om han
trott sig hafva sett någon uppenbarelse af sin döde vän, hvilket han
i bref meddelat Euphrosyne, som 34/n skrifver: »Ack, din berättelse
har genomträngt min själ — — hvarje gång jag längtar till stjärnorna,
skall jag läsa denna berättelse och befästa min tro på det oändliga,
heliga i lifvet och döden: Gud, evighet. Väl dig, som har sett
förlåten öppnas till andevärlden. — Ack, måtte äfven en Genius så huldt
som din yngling omgifva mig och osynlig tala änglarnas språk till
min själ».

Den syn han då hade skildrade han sedan i den nämnda
novellen *). Han hade på själfva begrafningsdagen hemkommit fram mot
midnatten och låg sömnlös i sin säng. Det var så ljust i rummet, att
hans öga utan möda kunde se de ringaste föremål; strax efter midnatt
hör han en underlig knäppning på dörren och en stund efteråt lätta
steg röra sig i rummet och en hand trefva bland papperen på ett bord,
hvilket stod vid väggen midt emot sängen. Då han hastigt såg ditåt,
varseblef han den aflidne stående lutad mot bordskanten, liksom om
han läst i något af dem. Strax därpå var synen försvunnen. Då
Dahlgren granskade de papper, hvilka den döde betraktat, befanns det, att
däribland var en lapp med påskrift: Säll den, som får hvila i grafven.
Han hade förut lofvat ynglingen, att ifall denne doge före honom,
författa en grafskrift öfver honom med denna rad såsom tema 5). Två
år senare drömde Dahlgren natten före Yckenbergs dödsdag om
honom, hvarom han betecknande nog skrifver: »Hvad ha de döda med

de lefvande att göra? Vi äro ärkeafskum allihop» 6).

Det tal Dahlgren några dagar efter det nya gymnasistsällskapets
stiftande höll (den 28 maj) vittnar fördelaktigt om hans kärlek till det
stora och allvarliga i dikt och Iif. Vikten för den i lifvet utträdande
ynglingen att välja mellan ett högre och ett lägre lif, ett himmelskt,

’) Omtr. S. A. 1875, III, 367.

*) Tryckt i Aftonstjärnan 1832 och omtr. S. A. 1875 III, 301.

•) II, 67-8.

•) S. A. 1875 III, 388.

s) Jfr den hallucination Rydberg hade den dag, hans vän C. S.
YVar-burg begrofs. Karl Warburere biografi öfver Rydberg II, 12. Äfven en af
Dahlgrens vänner lär enligt Ahnfelt (Tankar och löjen s. 140 noten) efter dennes
(löd ha haft en liknande hallucination, hvarvid han sett honom för sig, sådan
han var i lifvet.

*) Ahnfelt Tankar och löjen s. 140.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlgrencf/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free