Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att under hans sjuklighet leda de öfverspända själskrafterna på glada
och angenäma föremål» — så berättar det af Livijn skrifna företalet,
som är dagtecknadt den 1 maj.
Medarbetare voro, utom Hammarsköld, Atterbom och Sondén
samt Livijn, som fick på sin lott att skrifva företalet, något som är helt
naturligt, då han under Polyfems dagar genom sina sändebref visat sig
mäkta förfaren i hvad till sådant hörde.
Dahlgren synes däremot icke deltagit i utarbetandet af denna natt;
Sondén, som är synnerligen trovärdig, säger uttryckligen, att han i hela
häftet icke skrifvit en enda rad 1). Häremot har visserligen Ljunggren
anmärkt *), att äfven om han icke direkt skrifvit något i första natten, han
dock var medlem af kommittén och såsom sådan väl icke varit utan
allt inflytande på redaktionen. Men dels är det ganska osäkert, om
denna före utgifvandet af första delen varit så fast organiserad som
senare, dels kan väl äfven den omständigheten, att Dahlgren ej alls och
Livijn endast i ganska ringa grad spelat någon roll i fråga om första
natten, varit en af anledningarna till, att de själfva ville gripa saken an.
Första natten utkom i medlet af juni och väckte synnerligen stor
uppmärksamhet; tusen gissningar gingo man och man emellan om
författaren, »hvilken vetat att väl dölja sig». Jämte Dahlgren utpekades
äfven Livijn såsom skriftens egentlige upphofsman s). Man hade dock
i allmänhet klart för sig, att flere samverkat vid utförandet; på
Hammarsköld tänkte naturligtvis ingen. Man förmenade endast, att arbetet
skulle vara en hämd jämväl för hvad denne fått lida, särskildt i Tegnérs
svar på hans antikritik i fråga om den af Hammarsköld utgifna grekiska
språkläran, som nyss stått att läsa i Stockholmsposten 4).
Det kvicka skämtet väckte gifvetvis mycken förargelse i de
an-fallnes led. De fosforistema närstående voro däremot förtjusta: så Geijer.
Å akademiskt håll ville man gärna ha Tegnér fram 4), men denne
ansåg, att man ej borde svara eller, om det vore nödvändigt, ej visa,
att man tagit humör af paskillet.
Men andra voro mera krigiska. Sljemstolpe funderade på en
poetisk omskrifning af hela poemet, »på det hela det bästa, som kommit
från denna sida», hvarvid han tänkte bibehålla större delen men låta
nya skolans egna kämpar uppträda emot akademistema: Hammarsköld
mot Leopold o. s. v. Häraf blef dock intet, ehuru några fragmenter
redan voro utarbetade 8).
Den, som flitigast uppträdde mot fosforistema, blef emellertid
Hans Järta, hvilken hittills på grund af trägna göromål måst hålla sig på
’) O. a. a. s. 536.
*) S. V. H., V, 393 not. 2.
Jacob Adlerbeth, till Tegnér “/,. Ur E. T:s papper s. 131.
*j Wiborg till Tegnér 25 juli 1820. Ljunggren S. V. H., V s. 401—2.
4) Stjemstolpe till Beskow. S:s Efterlämnade skrifter s. 164—5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
