Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, så tänkte han, men Wallmarks häftiga anfall dref honom åter
ut på krigsstigen; och han hade nog ingenting emot, att denne ånyo
gjordes till föremål för åtlöjet i en ny natt. Samma öde unnade han
äfven Cederborgh och Järta, hvilka båda ju nyss skarpt angripit honom.
Men Tegnér ville han, som vi sett, hålla utanför. Denne hade ju nyss
utgifvit ett arbete, som han satte synnerligen högt, nämligen de första
frithiofssångerna, och i sin lofordande granskning af dessa ger han
offentligen tillkänna, att polemikens dagar numera voro slut för
honom 1). 1 Poetisk kalender för 1821, som utkom omkring den 19
dec. 1820, införde han dessutom till yttermera visso ett fridsrop, i
hvilket han kommer med ett fredsforslag. Tegnér mottog med nöje
den utsträckta handen 2).
1 samma kalender hade han äfven infört några
recensionsblom-mor; i den han ägnade Tegnér säger han ungefär detsamma som i
brefvet till Hammarsköld. Tegnér blef också stött af den
skolmäster-liga ton Atterbom här tog sig emot honom och hade till hälften tänkt
svara, men blef helt och hållet afväpnad af fridsropet 2).
Det betydelsefullaste af allt var dock, att Atterbom i en annan
recensionsblomma sökte göra rättvisa åt Leopold.
1 slutet af februari kom han till Stockholm, tydligen med den
fasta föresatsen att försona sig med forna motståndare, hvilket äfven
hade Palmblads godkännande, som med synbart välbehag berättar, att
Atterbom lefde i vänskap med den nu från sin utländska resa
åter-komne Bernhard Beskow, hvilken ju angripits i första markallsnatten s).
Journalen skämtade med fridsropet, men det vill synas, som om
ej heller Wallmark velat fortsätta striden.
Men stockholmsfosforistema och de som stodo dem nära t. ex.
Euphrosyne voro icke riktigt nöjda med Atterbom. Man tyckte sig
finna, att han sökte ställa sig in och alltför mycket krusade för
vederbörande * *). Hammarsköld, den oförsonlige Leopoldfienden, kunde ej
förlika sig med den smula rättvisa Atterbom gjort denne: utom dess
var hans förhallande till högkvarteret i Upsala numera ganska kyligt.
Han var ju dock den, som börjat den vittra revolutionen, och nu
föreföll det honom, som om man ville skjuta honom åt sidan. Han
delade ej heller upsaliensemas politiska åskådning — sålunda var han
missnöjd med Geijers afhandling om feodalism och republikanism, hvilken
däremot Palmblad högt beundrade. Han var, skrifver han år 1819 5),
en afgjord fiende till allt synkretiserande; »det gamla och det nya
måste ännu skarpare åtskiljas än förr skett och sinnena åter till
verksamhet uppskakas, om icke den polemik, som vi för åtta år sedan började,
■) Svensk Litteraturtidning 9 dec. 1820—5 febr. 1821.
*) Tegnér till Geijer 21 jan. 1821. Ljunggren S. V. H., V, 452.
P. till Hammarsköld
*) Euphrosyne till Hammarsköld 18 jan. 1821.
s) H. till Schröder “/,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
