Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmodar, att dennes afsikt vore att utleta något om Markallsnätterna.
»Jo pytt ock! — O ömklighet!» utropar han. »Nu börja mössena
krypa fram, se Stockholmspostens senaste recension öfver Odalman,
anbelangande den literära sidan etc. af boken, i fall den har någon
sådan.»
Thomander synes att döma efter hans bref af den 12 febr. 1824
hafva manat honom att fortsätta: »Eller skall du öfverge den bana
sångens gud anvisat dig att själf bryta och ensam beträda för att i
stället blanda dig med det poetiska packet och slåss om ett blad af
den lyriska segerkransen, då du äger makt att eröfra dig den episka,
dit ingen annan vågar peka. Bättre måtte du väl förstå dig på Carl
Fredrik Dahlgren.» Han samlar, ur den tyska litteraturen ställen, där
Lindvurmen förekommer, åt honom x); ännu i bref af den 14 okt. 1824
frågar han Dahlgren, huru det går med »Lindvurms apotheos» * *).
Emellertid lät Dahlgren, som väl var, tanken falla; om redan den andra
Markallsnatten i viss mån var ett missgrepp — non bis in idem —
hur vanskligt hade det icke varit att bjuda allmänheten en tredje.
Men Iåtom oss återgå till ställningen hos oss, då andra
Markallsnatten utkom.
Wallmark, som under åren 1820 och 1821 allt hänsynslösare
angripits, gengäldade den uppmärksamhet, som sålunda visats honom,
med åtskilliga mothugg. Det är nu som han i Manhemsförbundets
handlingar finner ett nytt anfallsvapen mot fosforisterna. Äfven Järta
och andra visade, att de icke ännu tänkte nedlägga polemiken, och nya
motståndare framträdde mot fosforismen såsom Vitalis, hvilken, rädd
för att blifva räknad såsom en upsalafosforismens adept — i andra
markallsnatten föres han ju till fosforisthären — ville offentligt visa sitt
oberoende. Hans prosadialog, Rustningar till Ragnarök, företrädesvis
riktad mot Hammarsköld och Palmblad, utkom midsommaren 1821.
Palmblad svarade skarpt, ja hånfullt, och Vitalis tog nu sin tillflykt till
Allmänna Journalen; märkligast af hans polemiska saker där är hans
Utdrag af en recension i Svensk Litteraturtidning försedd med noter af
Vitalis 3). Man observere särskildt slutet. «Och lyster det läsaren att
höra deras framtida öde, så vill äfven jag en gång öppna min mun
till profeterande. Nedanför det läger, där den nya skolans paltiga
krigsknektar sitta och drömma, flyter en bedröflig å, som hetat Lethe ifrån
hedenhös. Liksom Herren fordom sände ett starkt västanväder, som
upptog gräshopporna i Egypti land och förde dem i Röda hafvet, så
uppkommer förr eller senare en storm, som i Lethe skall begrafva
den nya skolans ömkliga piltar. Och denna storm är det nya
tide-hvarfvets anda!» Det är det snart kommande bakslaget mot nyroman-
*) Th. till D. 1 nov. 1823, 16 maj 1824. D.s brefv. K. B.
* D:s brefv. K. B.
*) N:ris 203 och 205.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
