- Project Runeberg -  Carl Fredrik Dahlgren, hans lif och diktning.En litteraturhistorisk studie /
215

(1903) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Knut Fredlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tikens ensidigt estetiska läggning och världsåskådning som här
förebådas. _ Nya skolan förlorade sin makt öfver sinnena, emedan den ej
förstod tidens kraf. Samtidigt blir sammanhållningen inom dess armé
allt lösare, hvarom närmare i följande kapitel, en och annan ung man,
som nyss förvärfvats åt den goda saken, började draga sig tillbaka.
Typisk är i detta fallet Anders Fryxell. I sin Min historias historia
skildrar han, huru hänryckt han var, då hans sångspel
Vermlands-flickan blifvit antaget till införande i Poetisk kalender för 1822:
»Det var i mina ögon en hög grad af litterär heder och utmärkelse,
och efter mottagande af detta utslag kunde jag på flera timmar icke
sofva, utan gick — det var en sen oktoberkväll — i det klaraste
månsken upp på slottsbacken i Upsala för att lugna mina känslor
och afkyla min förtjusning» 1). Men redan detta år, hade han,
förklarar han, »blifvit utledsen vid fosforisternas utvattnade trånad samt
urblekta morgon- och aftonrodnader». Han vore redan äcklig vid
litteratur och litteratörer8).

Detta år fick äfven fosforismen en ny motståndare i tidningen
Argus, hvilken, redigerad af Scheutz, som en gång ansetts höra till den
nya skolans leder, och Johan Johansson, börjat utkomma den 19 nov.
1820. Striden mellan fosforisterna och Wallmark var däremot nu på
upphällningen. Den senare söker i flera artiklar sammanfatta sina
estetiska åsikter, uppsatser, som visa, att han ingenting lärt under den långa
striden, och förklarar i sin broschyr Försök att upplysa publiken om
föremålet och beskaffenheten af den elfvaåriga tvisten inom vår litteratur
(slutet af oktober), att han icke mera ämnar inlåta sig i någon egentlig
strid med Nya skolan. Han befarade tydligen, att allmänheten börjat
tröttna på den uttänjda polemiken, och hans eget intresse för de litterära
företeelserna hade, det ser man, aftagit. Det är nu politiken som för
framtiden så godt som uteslutande tar hans uppmärksamhet i anspråk.
Lindeberg, som i nov. i Stockholmsposten anmäler denna broschyr,
anser, att Wallmark gått segrande ur striden; det blef ju Lindeberg,
som, sedan denne dragit sig tillbaka, blef hufvudrepresentanten för den
akademiska kritiken under 1820-talet.

Det är ju möjligt, att striden mellan Wallmark och fosforisterna
kommit att ytterligare utspinna sig, om Sondén, som fått i uppdrag
att svara på broschyren och som ifrigt anmanades af Palmblad, blifvit
färdig med sitt genmäle, hvilket dock till Livijns stora missnöje ej blef
fallet. Palmblad kom sig ej heller synnerligen för, emedan han mot
årets slut hade sin hufvuduppmärksamhet riktad på Argus, som, hvad
dess litterära uppfattning angår, visserligen icke var någon beundrare
af Svenska akademien, men ej heller kunde med hvarken fosforister
eller göter. Åt striden mellan de båda skolorna lämnade numera ingen
någon uppmärksamhet, förklarar han den 11 juli. *)

>) s. 18.

*) 8. 19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlgrencf/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free