Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förnämste medarbetaren: af Dahlgrens bidrag till densamma
känner jag endast den lilla i det föregående behandlade obetydliga dikten
Fjäriln. Utgifvaren dömdes emellertid med anledning af en
korrespondensartikel af finnen Arvidsson, som ansågs förgriplig mot ryska
regeringen, till sex månaders fängelse, och den 19 mars utkom tidningens
sista nummer; den upphörde alltså, just då stockholmsfosforistema som
bäst behöft den.
Redan år 1818 hade Hammarsköld ämnat utgifva en egen
vetenskaplig tidskrift, men däraf blef under de närmast följande åren
ingenting, ehuru Livijn delade hans planer så till vida, som han ville starta
ett nytt tidningsorgan, som skulle ägna sitt intresse jämväl åt politiken
och sålunda söka göra bot för hvad som enligt Livijns åsikt
försummats med Polyfem. Med den i Upsala utgifna Svea växte
Hammarskölds missnöje med hvar dag som gick. År 1821 började den nu
ur sin tillbakadragenhet framträdande Almqvist att utgifva Hermes,
samling af vetenskapliga afhandlingar; och i denna tidskrift blef
Hammarsköld den förnämste medarbetaren. Endast två häften utkommo dock,
båda år 1821, och därmed var Hermes bana slut.
Det första häftet utkom i början af maj och Anmälan är
dagteck-nad den 8 april. I en artikel Om litterärsamlingar redogör
Hammarsköld ytterligare för planen. Tidningen komme endast att innehålla
vetenskapliga uppsatser och afhandlingar i litteratur och politik;
polemisk måste den bli så till vida, som en af dess hufvudtendenser vore
att motverka och söka utrota den ytliga liberalism, hvars kämpar ansågos
ej behöfva mera för att förtjäna namnet liberal än att med en viss
»hautain» ton förkasta och smäda allt beståndande. Hermes skulle i
motsats härtill söka fatta staten ur dess innersta idealiska grundväsende,
hvilket kanske vid intet annat tidsmoment varit angelägnare än nu.
Äfven här uttalar Hammarsköld i skarpa ord sitt ogillande af allt
synkretiserande, som ville förlika det sköna och det stygga, ljus och
mörker, sant och falskt; Hermes skulle taga parti för det innersta och
heligaste af religion, konst och vetenskap och alltid uttala det med
ungdomlig frihet och värma.
Här utvecklar Almqvist äfven i uppsatsen Om det nya
stridssättets idé. Några grunddrag, huru den verkliga polemiken borde vara
beskaffad. Den borde laga Kristus till förebild, liksom han med
tystnad möta fiendens angrepp och gå sin stråt rakt fram. 1 en
afhandling Teleologiska betraktelser öfver världshistorien visar Hammarsköld
sig hafva en frisinnad uppfattning af det -sociala lifvet i allmänhet, och
i Om enheten af epism och dramatism, en aning om den poetiska
fugan, framställer Almqvist, som själf räknar sig till den nya skolan 1),
sina tankar om den nya poesi, som måste födas, alltså en program- *)
*) Noten s. 65—6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
