Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrift, hvilken skulle föregå den 1822 under trycket lagda Amorina, den
almqvistska fantasiens käraste barn, där han sökte förverkliga denna enhet.
Om någon polemik mot upsalafosforistema, af hvilka dessutom
Palmblad lämnade bidrag, är i Hermes ej tal. Dessa sågo gifvetvis
med beklagande den söndring, som alltmera började träda i dagen,
och man sökte förmå stockholmarna till besök i Upsala, hvarigenom
man hoppades kunna stärka de gamla vänskapsbanden 1). Det ser
ut, som om äfven Afzelius, som ju numera som kyrkoherde i
Enköping stod de litterära förhållandena mera fjärran, sökt åstadkomma
samling ä). Emellertid gick Livijn och funderade på ett själfständigt
uppträdande af stockholmslitteratörema. Det borde bli en poetisk
kalender, som skulle kunna täfla med den af Atterbom utgifna. Om
sitt tillvägagångssätt härvidlag berättar han själf i ett intressant bref
till Askelöf af den 12 nov. — till de sista dagarna af jan. 1822 s).
. Han ville låta något positivt följa på det negativa, som man
uträttat med andra Markallsnatten; han ville utgifva en själfständig
poetisk samling och hade slutligen fått Dahlgren på sin sida.
Denne har både i litteraturhistoriska arbeten och i samtidens press
blifvit ansedd såsom utgifvare af Opoetisk kalender för poetiskt folk,
den publikation, som blef frukten af dessa Livijns bemödanden, men
med orätt, ty en verklig kommitté existerade. Denna utgjordes af
Hammarsköld, Livijn, Dahlgren, Sondén, Almqvist och Carl Ödmann 4).
Den senare, som redan spelade en roll vid utgifvandet af
Markallsnät-tema, synes inom densamma ha representerat den skarpa detaljkritiken.
Han var väl också mera en upplysningstidens man, ehuru hans vittra
uppfostran var tysk 5). Vi hafva ännu kvar hans kritik öfver
Hammarskölds Demogorgon och en dikt af Dahlgren, hvilken tydligen varit
den samma som Mästermans bröllop, hvilken dock ej medtogs i
Opoetisk kalender utan först i omarbetadt skick, trycktes i Talltrasten 1842 6).
Såsom kritiker — något bidrag af hans hand finnes icke i kalendern —
var han högt värderad af den lilla kretsen 7); och jämför man
Demogorgon, sådan den nu föreligger, med de uttryck, som Ödmann
citerar och klandrar, finner man, att af alla de anmärkta ställena endast
några få blifvit af författaren bibehållna.
’) Schröder till Hammarsköld ”/, 1821.
*) Palmblad berättar i bref till Hammarsköld af 4 jan. 1822, att
Afzelius vore i Upsala och ville att alla fosforistema skulle samlas till
midsommar på Ivar Blås holme, som låge midt emellan Stockholm och Upsala.
’) I utdrag hos Ljunggren S. V. H., V. 503.
*) Sondén tillägg till Hammarskölds Svenska vitterheten och sammes
Biogr. och Bibli. samlingar.
s) Bref till Wallmark af 24 juli 1811. Frunck Bidrag s. 11 not 3.
•j D:s brefv. Band IV.
’) Euphrosyne till Dahlgren 12 sept. 1822. “Ödmann måste vara
oumbärlig bland Er“. Äfven Dahlgren satte högt värde på honom såsom
framgår af yttranden till Hammarsköld i brefven från Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
