Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna upsaliensernas oro vid underrättelsen om det nya
företaget hade äfven kommit till Livijns öron, och han målar den i det ofvan
nämnda brefvet till Askelöf i öfverdrifna färger. De hade låtit förstå,
att de fortfarande ville behålla sitt förmynderskap öfver de andra,
klagade öfver otacksamhet från Askelöfs och Livijns sida och beklagade
Dahlgren, som låtit förföra sig af dem. Man läser i detta bref mellan
raderna, huru glad han var öfver den uppståndelse han lyckats
åstadkomma. Han berättar äfven, att Geijer väntades till Stockholm under
julen för att förkunna rebellerna nåd, om de ville nedlägga vapnen och
erkänna sina rättmätiga herrar.
Företalet och titeln till kalendern vållade konmitterade mycket
bryderi. Ibland Livijns handskrifter finnas icke mindre än tre olika utkast
till förord, af hvilka intet användes. Det tryckta, kalladt Bokens
biografi Födelsen, är af Dahlgrens hand. Lätt var det icke heller att enas
om titeln; ej mindre än ett fyrtiotal voro på tal. Man ville ha en,
som skulle ange bokens polemiska syfte utan att därföre vara allt för
stötande. Slutligen utgallrade man åtta namn, hvilka nedlades i en
hatt den 4 nov.; Dahlgren utdrog lappen n:r 4, hvilken till allmän
för-bluffelse hade påskriften Opoetisk kalender för poetiskt folk.
Detta skildrar Livijn med vanlig öfverdrift: »Du undrar väl ej,
om Lorenzo bleknade vid uppläsandet. På fråga hvarför, svarade han,
att det förekom honom så besynnerligt att se femtonåriga förhållanden
i ett ögonblick slitas. Och jag nekar ej, att äfven mig har det vid
närmare eftersinnande förefallit eftertänkligt, att skickelsen skulle på
sådant sätt afskära en förbindelse, till hvars upplösning efter hand år
skulle eljest hafva åtgått. Jag är likväl nöjd att så skett. Sannolikt
producera vi ej heller något nytt och bringa svenska vitterheten till sin
höjd, men vi skola likväl försöka att hålla fältet rent, intill dess den
rätta såningsmannen kommer. Ty icke var det din eller de öfriga
po-lyfemistemas mening att med så mycket besvär och fara bränna ett
svedjeland af franska skolans klippta granar för att därigenom bereda
nya skolan tillfälle att få plantera sina tårepilar. Något högre måste
väl därmed åsyftas; och om man ej kan rädda mera, måste man söka
rädda rätten till tvifvel».––» Dessutom, huru lågt är ej den nya sko-
lan fallen! Fortare än svenska akademien har den stelnat inom
formerna och ’ beundrarehopen är ingen smula bättre än akademismens
trälar».
Bokens biografi, som berättar, hurusom Handels- och
slöjdefiska-len Nahum Bergström säljer sina vittra alster åt boktryckaren, skildrar
äfvenledes den förskräckelse denne kände, då han utdrog den
ödesdigra lotten: »Detta blir ju en ren parodi på upsalakalendem och då
hackar prosans korp *) ut ögonen på mig». Men boktryckaren säger trö-
’) Anspelning på en dikt af von Zeipel i Poetisk kalender för 1821.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
