- Project Runeberg -  En karolins lefnadslopp /
72

(1911) [MARC] Author: Alexander Magnus Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En karolins lefnadslopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Christi skull förlåta mig min synd, och behjerta at jag uti
en så lång tid, under et så svårt fängelse uti järn sluten
som den argaste missgjerningsman nog utstådt och peniterat
för mitt brott, och om du min nådige furste intet dermed
är försonad, så vil jag söka at blidka dig med penningar,
efter jag träffat här någon slägt som mitt elände låtit sig
til hjertat gå, och lofvat gå i förskott för mig med 100.
rd:lr; dermed är du min nådiga furste bättre betjent på
denna främmande orten, än om du låte mig til lif och själ
fördärfvas, och detta är den hemligheten jag har at uptäcka
och beder dig var nu nådig för Christi skull. Stå up din
hund, sade han, jag ropade: vivavat buitt milaserdis la radi
Christa, för kjära lifvet, så mycket som jag förmådde;
omsider sade han: Gud förlåte dig busserman eller hedning,
statt up och då jag nu det fullgjorde, sade han: tänck, at
uti en så liten kropp kan bo en så stor skälm. Du har
intet rymt allen; utan narrat mina andra tyskar med dig,
och likväl vil du försona mig med 100 rd:lr, nej bättre
skal du gripa dig an; jag sade: nådige furste, jag vet det
är en ringa summa, som intet svarar emot mitt brott, men
jag vet ingen utväg til mera, ty mina förvanter som jag
träffat, äro intet af någon förmögenhet. Han sade: de
kunna mynta 100 rd:lr til, så skal du slippa, ty jag vet
du gjör aldrig godt mer. Jag begärade då veta, huru lång
tid han ville lemna mig, och at jag måtte få frihet med
vackt at gå ut i staden at upsöka mine hjelpare. 3:ne dagars
tid beviljades mig, och sergeanten fick ordres at låta en
vacktkarl föllja mig om dagen, men hafva mig sluten som
förr om nätterne. Med detta utslag gick jag ganska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlkarol/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free