- Project Runeberg -  Om dammet och de deri befintliga lägre organismernas betydelse för uppkomsten af smittosamma sjukdomar och jäsningsprocesser. /
30

(1872) [MARC] Author: Alrik Törnblom - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 OLIKA BEREDNINGSMETODEU FÖR ÄTTIKA.

små qvantiteter i sonder, och då ättikan aftappas, fyller
man ånyo på med vin och så vidare. Sedan
inflytandet af ättikkulorna blef kändt, liar man i
Orleans, der betydliga fabriker finnas från äldre tider,
kunnat genom små förändringar i tillverkningsmetoden
komma så långt, att man nu bereder ättika fem gånger
så fort som förr. Man kallar der tunnorna
ättik-möclrar »méres de vinaigre»; hos oss brukar man
deremot så benämna den hinna, som ligger ofvanpå
ättikan eller i ättikflaskorna sjunker till botten såsom
ett slem. Denna hinna är det som under
mikroskopet visar sig bestå af de små aflångt rundade, på
midten inknipna jästkulorna.

Efter den tyska metoden beredes ättika af sprit
eller bränvin på tunnor, i hvilka man stält upp
hyfvelspån. Tunnorna äro försedda med hål på
sidorna och fyllas icke med den vätska, som skall
förvandlas i ättika, utan denna får långsamt rinna ned
öfver hyfvelspånen och kommer vid tunnans botten
fram färdig. Meningen är att åstadkomma en stor,
för luftens inverkan tillgänglig yta. Genom
undersökning af hyfvelspånen har man funnit, att ättikceller
utveckla sig på dem och äfven här äro nödvändiga
för ättikbildningen.

Ett drag i ättikcellernas vanor, som vi icke böra
förbigå, är att då sprit icke längre finnes i vätskan,
så börja de förtära ättikan, som dervid naturligtvis
försvagas, så att slutligen ingenting annat återstår
än vatten och kolsyra. Detta är också en
syrsättning, ty vattnet och kolsyran innehålla mer syre än
ättikan. Häraf följer, att man vid ättikberedningen
noga måste tillse, att vinet eller spriten icke tager

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:38:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dammet/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free