- Project Runeberg -  Om dammet och de deri befintliga lägre organismernas betydelse för uppkomsten af smittosamma sjukdomar och jäsningsprocesser. /
32

(1872) [MARC] Author: Alrik Törnblom - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bister oeli obehag’ såväl för köpmännen som för
konsumenterna, och vinet lyckas icke tillvinna sig något
förtroende. Genom Pasteurs undersökningar vet man,
att vinets sjukdomar bero på vibrioner eller svampar.

Då vinet surnar, beror detta på
ättikfermen-tet, som finnes ymnigt i luften och lätt
inkommer i vinfaten. Dessa fyllas i allmänhet icke helt
och hållet, och ytan täckes då af en hinna
(kallad fleur de vin), hvilken, då vinet är i godt skick,
består af jästceller. Då vinet blir syrligt, stucket,
finner man alltid dessa celler uppblandade med de
små ättikcellerna, och då vinet är mycket surt, hafva
de senare alldeles tagit öfverhand.

En vanlig sjukdom hos vin är, att det grumlar
sig, förlorar sin genomskinlighet, hvitt vin blir blackt.
Man kallar sådana viner »vins tournés, montés». De
få en fadd smak, såsom då vin länge liar stått
uppslaget. Vid omskapning af vinet får man då
stundom se skyar, som flytta sig inuti vätskan. Denna
sjukdom beror på en vibrion, hvars kropp bildas af
mycket fina trådar och förekommer i stor mängd
uti bottensatsen. Utvecklingen af detta ferment
åtföljes af kolsyrebildning, hvarför man äfven säger i
Frankrike om sådant vin, att det har »la pousse».

En sjukdom, som företrädesvis angriper hvita
viner från Loire och Champagne, yttrar sig
derigenom att vinet blir oljigt, klibbigt, segt (»filant»). Detta
beror på små i rader ordnade kulor, som skilja sig
från ättikcellerna derigenom, att de icke äro inknipna
på midten. Sjukdomen benämnes »la graisse».

Gamla viner förlora ofta sin rätta smak och få
en frän, besk bismak, som kallas »gout de Famer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dammet/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free