- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Dyveke /
21

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag tiger, moster», sade han. »Och du får inte
glömma, att jag endast framfört hälsningar.»

Sigbrit Willums satt i djupa tankar. Hon
trummade sakta med knogen i bordet och såg inte längre
på sin systerson, som gärna kunde ha gått sin väg,
utan att hon märkt det, och som säkert hade gjort
det, om han vågat.

Sigbrit visste, att hon måste rymma från Lier, om
hennes bröder kommo, och hon tvivlade inte ett
ögonblick på, att de voro där innan veckans slut. Om
hon hade fått sitta i fred här, hade Falken blivit
hennes och Dyveke hade med tiden fått ärva gamle
Wilhelms ägodelar. Men kommo Hermann och Dionysius,
gick alltsammans om intet. Hon kunde inte betala
den fordran, de hade på henne, och Hermann skulle
inte ha misskund med henne, utan inkvartera sig på
Falken och uppföra sig så, att hennes anseende och
hennes affär blevo förstörda med detsamma. Det
återstod ingenting annat för henne än att resa igen, resa
så långt bort, att de inte kunde få reda på henne.

Ögonen sköto blixtar och vreden kokade så i
henne, att Didrik trodde, att hennes tjocka, röda huvud
skulle sprängas. Men så blev hon plötsligt tyst och
lugn, som hon brukade, när det var något, som inte
kunde ändras. Hon flyttade på sig, suckade och såg
vänligt på Didrik Slaghök.

»Tack skall du ha, för att du kom hit», sade
hon. »Du har ju, som du säger, endast framfört en
hälsning. Och har du också lånat åtskilliga vackra
slantar av mig, så kanske den tid kommer, då du
kan betala dem tillbaka. Och du är allenfalls inte en
sådan narr som Hermann och inte heller ett sådant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free