- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Dyveke /
28

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

få stanna hos honom, även om Sigbrit skulle vara nog
dum att resa sin v|äg, och han sade, att han gärna
skulle ta henne till sig som sin egen och att han
ingalunda vore fattig.

»Det synes väl på detta vackra härbärge», sade
Hermann. »Visserligen skall Dyveke stanna hos er, om
I vill ha henne. Det tillkommer väl mig som familjens
överhuvud att värna henne, om Sigbrit inte förstår
sig på det. Lita tryggt på mig, herr Wilhelm. Dyveke
är er, så sant jag heter Hermann Willums.»

Han skrek och svor och slog i bordet. Wilhelm
tackade och berömde barnets skönhet och förstånd.
Hermann begärde mera vin, och tärnorna betjänade
honom villigt. Ingen av de fem karlarna hörde längre
vad de andra sade, så druckna blevo de. Då och då
ropade de på Sigbrit, men hon visade sig inte.

Fram på natten kommo Wilhelms och
borgmästarens tjänare och ledde hem sina herrar. Abboten tog
sig en spatsertur för att svalka sig, så att han inte
skulle komma alltför blossande till klostret. Hermann
Willums låg under bordet och sov av sig ruset.
Dionysius satt på kanten av bänken och såg sig
ängsligt omkring, i fall Sigbrit skulle komma.

När allt var tyst, kom hon. Dionysius räckte ut
handen, som ville han avvärja ett slag, men hon slog
inte. Hon petade på den druckne Hermann med
käppen och spottade på honom.

»Sigbrit», sade Dionysius med ynklig röst.

»Nu drager jag härifrån», sade Sigbrit. »Säg
Wilhelm, den gamle narren, när han kommer tillbaka,
att jag betalt honom varenda vitten som är hans och
att endast gillet i dag går på hans räkning. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free